Titel: Blodsmagi
Författare: Tessa Gratton
ISBN: 978 91 32 15940 4
Antal sidor: 381 (inbunden)
Första mening: "Jag är Josephine Darly, och jag tänker leva för evigt."
Handling: Silla har förlorat sina föräldrar i en tragisk olycka och bor nu tillsammans med sin bror Reese hos sin styvfarmor i en liten småstad där alla känner alla. Den officiella historien är att Sillas pappa först mördade hennes mamma och sedan tog självmord. Det var Silla som hittade dem båda skjutna. Det är meningen att Silla ska acceptera och gå vidare men hon vägrar tro att hennes pappa skulle kunna göra något sådant. När hon sedan får en bok addresserad till henne på posten med magiska formler skrivna med hennes pappas handstil börjar hon söka efter sanningen. Tillsammans med sin bror och Nick, som är nyinflyttad, utforskar hon bokens hemligheter. Allt som krävs är några droppar blod.
Omdöme: Berättelsen växlar mellan att ses ur Sillas perspektiv och Nicks perspektiv, däremellan finns även några stycken som är hämtade från en dagbok en väldans massa år bakåt i tiden. Först tyckte jag att det var ett irriterande sätt att skriva boken på, jag hade hellre sett att den var skriven utifrån men sedan vande jag mig och det flöt på ganska bra. De mest intressanta styckena tyckte jag var de som var hämtade ur dåtid, skrivna i kursiv stil i boken. Men det är lika bra att jag säger det med en gång, jag brukar inte ha problem med ungdomsböcker men med den här så kände jag mig för gammal.
Jag tycker att den rent språkligt känns ganska barnslig (och vad är grejen med att Nick kallar Silla för babe, jag har aldrig hört någon använda det i verkligheten). Jag kan inte peka på exakt vad det var som gjorde att jag uppfattade den som lite för ungdomlig, en sådan språklig analys överlåter jag till de som kan, det var mest en känsla som jag fick. Sedan känns det som om det är historien som är i fokus och inte karaktärerna eller dess relationer - vilket är vanligt i ungdomsböcker? Alla som får höra om magin accepterar den helt och fullt direkt, det är ingen som verkar vara det minsta tveksam till att man kan göra vad som helst med lite blod. Det är även samma problem i den här boken som i många andra liknande böcker där det ska finnas kärlek, den känns aldrig trovärdig. Karaktärerna kastar sig rakt in i famnen på varandra och lever lyckliga i alla sina dagar. Jag vill ha lite mer tonårsångest! (Speciellt med tanke på att Sillas föräldrar precis har dött) Dessutom är boken ganska rörig stundtals, nu tänker jag på det här med att en magiker kan besitta andra, det hoppades fram och tillbaka både en och två gånger. Jag vet dock inte hur det hade kunnat göras tydligare. Till sist vill jag även tillägga att jag förstod väldigt tidigt vem "den onda" i sällskapet var, vilket inte är bra för en bok som ska vara spännande rakt in i slutet.
Så sammantaget alla dessa punkter med språket, karaktärerna, romansen och det otroliga med att alla köper konceptet med blodsmagi så kan man väl säga att jag inte gillade boken något vidare. Den kändes som ett hastverk. Det ska dock tilläggas att jag kände mig lite för gammal, så jag var nog heller inte den tänkta målgruppen.
Betyg: 1/5
2 kommentar(er)
