Titel: Det otäcka könet: en bok om manlighet

Författare: Marcus Priftis

Antal sidor: 300 (Danskt band)

ISBN: 97891 7343 4966

Serie: -

Publiceringsår: 2014

Originaltitel: -

Första mening: "Varför inte börja med en misshandel med strykjärn?"

 

 

Handling: Man är inte något man föds till utan det är något man gör sig till. Det är en samling myter, tävlingar, rädslor och motsättningar som gör mannen till man. Den här boken tar upp manlighetens utveckling, förändring men framförallt dess brister där jakten på manlighet kan förstöra livet både för männen själva men även deras omgivning.

 

Omdöme: Jag vill så gärna tycka om den här boken eftersom jag tycker att ämnet är både bra, aktuellt och viktigt att lyfta fram. Men jag har tyvärr vissa svårigheter med den. Som citatet ovan, jag vill bara skrika rakt ut att NEJ! Nej, det är inte svårt att säga vart gränsen gick! Nej, det är inte svårt att som ena part i ett samlag se efter om den andra partern är med på noterna och tycker att allt känns okej. Är det verkligen så svårt? Nej Nej Nej! En våldtäkt är en våldtäkt. Punkt slut! Jag orkar inte med fler fall där en man frias för att han säger att han sov och inte minns vad han gjorde eller där offret var påverkad av narkotika eller där en ensam person mot sex andra inte bedöms vara en utsatt situation eller där ett Nej inte räcker som ett Nej eller där inte ens ett DNA-bevis räcker. Vad beror det här på? Förmodligen ligger en stor del i samhällets syn på mannen och manlighet. Precis som författaren också skriver. En man förväntas inte kunna kontrollera sina drifter, vara slav under sitt eget känsorgan och vilja ligga så fort tillfälle erbjuds. Det här stämmer ju såklart inte, män är inte djur. Så varför har samhället då den synen på män och manlighet? 

 

Författaren hymlar heller inte med att män är privilegrade i samhället, att det är så kan nog de allra flesta hålla med om. Män sitter på chefspositioner, man skrattar oftare med män, högutbildade yrken associeras med män och män har generellt sett högre lön. Bland många andra fördelar. Allt det här är författaren och jag överens om. Vad vi däremot inte är så överens om är själva bokens utgångspunkt, som jag tycker faller under paraplybegreppet offerkofta. Det känns lite som om författaren lyfter fram att kvinnor har det lite sämre i samhället men att det minsann är synd om mannen också faktiskt! Istället för att skriva om vad mannen kan göra för ett mer jämställt samhälle, som faktiskt också mannen skulle kunna tjäna på. Ouppnåeliga ideal är precis lika ouppnåeliga för kvinnor som för män men genom att motverka en sådan machokultur så skulle även männen kunna ta ut föräldraledighet, sluta tävla i allt som går att tävla i och lite till och kunna ha nära relationer med andra män utan att vara rädda för att de inte ska klara "bögtestet". Fast å andra sidan kanske det aldrig heller var författarens mening eller syfte med boken. Det kanske bara var en kartläggning över manlighetens myter och mekanismer och i så fall har han väl gjort ett bra jobb. 

 

Annars är det en välskriven bok som är enkel att läsa trots dess viktiga ämne. Det finns gott om humor, aktuella referenser till både debatter och populärkultur men framförallt är det en bok som själv bidrar till åsikter vilket jag tycker är mycket givande. Det går att läsa och diskutera på ett vardagligt plan, man behöver inte vara särskilt insatt i genus eller feminism eller ens jämställdhet för att ha något att prata om efter att ha läst ut den här boken. Så läs och diskutera!

 

 

 

Köp den här: Adlibris & Bokus & Cdon