Flaskpost från P

Titel: Flaskpost från P
Författare: Jussi Adler-Olsen
Antal sidor:
ISBN: 97891 7429 3197
Publiceringsår: 2013 (Original: 2009)
Serie: Avdelning Q #3
Originaltitel: Flaskepost fra P
Första mening: "Det var den tredje morgonen och doften av tjära och tång hade börjat sätta sig i kläderna."

Handling: Carl Mørck och hans assistent Assad på Avdelning Q får plötsligt ett fall på sitt bord som innefattar en flaskpost. Flaskposten kom från Skottland där den hade hittats, blivit ställd i ett fönster och sedan bortglömd. Ingen hade brytt sig om att öppna brevet som fanns inuti med ordet "Hjälp!". Först tror Carl Mørck att det rör sig om ett busstreck men ganska snart förstår de att flaskposten är det enda livstecknet som finns efter två barn som fördes bort på nittiotalet. Men varför har ingen anmält dem saknade? Snart befinner sig Carl Mørck och Assad mitt i kidnapparens nät och det visar sig att han efter alla dessa år fortfarande är aktiv och att tiden börjar rinna ut.


Omdöme: Jag måste erkänna att jag är tveksam till hela serien om Avdelning Q, jag har bara så himla svårt för Carl Mørck att det är svårt att uppskatta några andra delar av boken överhuvudtaget. Jag gillar honom helt enkelt inte, inte alls. Och ännu mer förvirrad blir jag av att nästan varje recension jag läser om de här böckerna till största del är positiva? Vad är det som jag missar? Jag gillar inte alls jargongen mellan Carl Mørck och hans assistens Assad, tycker inte att det är det minsta roligt och tröttnar på att det hela tiden ska spelas på Assads språkförbistningar. 

Det som dock är skickligt gjort är att författaren hela tiden hintar om saker i de båda huvudpersonernas förflutna som gör att jag trots allt faktiskt funderar på att läsa vidare i serien eftersom jag vill veta vad Assad döljer och vad som egentligen hände den där gången när Carl Mørck och hans kollegor blev beskjutna. Med andra ord måste det alltså finnas något med den här berättelsen som ändå hugger tag i mig. 


Betyg: 2/5

Köp den här: Adlibris & Bokus

Böcker som jag tidigare har läst av Jussi Adler-Olsen:
Kvinnan i rummet  (Avdelning Q #1)
Fasanjägarna (Avdelning Q #2)


#1 - Monika

Om man inte gillar jargongen mellan dem så är det nog ganska kört, även om jag tycker att det har blivit mindre och mindre av den varan. Tyvärr för mig, det är den jag har uppskattat mest :)