Sköldpadddor hela vägen ner

Titel:
Sköldpaddor hela vägen ner
Författare: John Green
Antal sidor: 292 (Häftad)
ISBN: 97891 6389 9478
Publiceringsår: 2017 
Serie: -
Originaltitel: Turtles all the way down
Första mening: "När jag först insåg att jag kunde vara påhittad tillbringade jag mina dagar på en statligt finansierad institution i norra Indianapolis vid namn White River High School, där jag förväntades äta lunch under en viss tidsperiod - mellan 12.37 och 13.14 - som fastställts av krafter så mycket större än jag själv att jag inte ens förmådde försöka identifiera dem."

Handling: Aza Holmes bästa vän Daisy övertygar Aza om att det är en bra idé att försöka leta reda på den försvunna miljardären Russell Picket och kamma hem den utlovade belöningen på 100 000 dollar. Aza känner sedan tidigare Russel Pickets son Davis så de börjar med att kontakta honom för ledtrådar. Davis som aldrig kan lita på att någon verkligen tycker om honom på riktigt eller om de bara vill umgås med honom för hans pappas pengar. Med Aza kan han dock vara lugn för hon är mest upptagen av sina egna tankar, de snurrar i en spiral som är omöjlig för henne att stoppa och som framförallt kretsar kring alla bakterier som finns omkring henne redo att överföras och eventuellt döda. Som till exempel vid en kyss.

Omdöme: Om man förväntar sig någon slags deckare eller spännande jakt på en försvunnen miljardär så är det här inte en bok att plocka upp, trots den lite förvirrande handlingsbeskrivningen. Det här är framförallt en skildring över hur det är att leva med tvångstankar och vad det kan innebära för en människa och hur det påverkar livet. Det är som att kika in i ett hvuud som man aldrig annars har tillgång till, det finns ju inte jättemånga skildringar som berör just det här temat så det är verkligen ett hål som författaren fyller på ett förtjänstfullt sätt. Men sedan är det också kanske det enda som jag tycker är riktigt bra med boken, allt det andra känner jag mig måttligt inställt till. Som alltid när det kommer till John Green så känns dialogerna så otroligt påhittade, finns det ungdomar som pratar sådär? Hur många funderingar kring livet, universum och det egna jaget kan klämas in i en enda dialog eller i en enda bok? Det blir liksom för mycket. Jag tycker också att för att beskrivas som att bokens handling kretsar kring ett försvinnande så handlar det försvinnande lite om just det försvinnandet. 

När jag har läst runt på en del recensioner så känns det som om den här boken har delat läsarna i två läger, de som älskar den och tycker att den är bland det bästa John Green har skrivit och de läsare som inte gillar den lika mycket och jag behöver väl inte förtydliga vilket läger jag sållar mig till. Den känns bara så himla John Green-ig med två missförstådda tonåringar som faller handlöst för varandra, här tycker jag att de knappt hinner träffas innan de blir kära i varandra så fort går det, och som sedan börjar diskutera filosofiska tankar med varandra. Där finns såklart också den roliga sidekicken till huvudpersonen och de förstående föräldrarna. Så även om temat är nytt med tvångstankar och psykisk ohälsa så är det annars inte så mycket nytt under solen. Men har man läst och avgudat de tidigare böckerna av John Green så kommer man säkert att gilla även den här, jag har ju varit lite skeptisk från början. 


Betyg: 2/5

Köp den här: Adlibris & Bokus

Böcker som jag tidigare har läst av John Green:
Förr eller senare exploderar jag
Pappersstäder
Katherine-teorin
Efter Alaska