Så mycket kärlek kan inte dö
 
Titel: Så mycket kärlek kan inte dö
Författare: Moni Nilsson
Illustratör: Joanna Hellgren
Antal sidor: 170
ISBN: 97891 2715 6432
Publiceringsår: 2018
Serie: -
Originaltitel: -
Rekommenderad läsålder: 9-12 år
Första mening: "- Stackars dig, säger Noa och tittar på mig med gröna ögon."

Handling: Leas mamma har cancer och kommer att dö. Allas föräldrar ska ju någon gång dö men inte såhär och inte nu. Lea hatar läkarna som inte kan rädda hennes mamma, hon hatar bästa kompisen Noa som inte längre är hennes bästa kompis och hon hatar att livet fortsätter att pågå samtidigt som hennes mamma bara blir sjukare.  

Omdöme: Någon borde ha varnat mig. Varför har jag inte hört mer om den här supersorgliga men fenomenala boken? Jag blev helt golvad. På slutet grät och grät och grät jag. Det händer inte ofta. Men herregud, man måste vara känslokall om man inte gråter när en mamma inte orkar kämpa mer och när barnen och pappan viskar att hon får släppa taget nu. Den här boken tog sig helt enkelt verkligen under huden på mig. Huvudpersonen Lea är så fint beskriven och känns så verklig, hur hennes sorg förvandlas till ilska när hon måste acceptera att hennes mamma snart kommer att dö. Och storebrodern som finns där när det verkligen gäller men som också måste hantera sin egen sorg på sitt sätt. Älskar honom! Och mamman som spelar in ljudböcker för framtiden så att hon och Lea kan fortsätta dela läsupplevelser tillsammans! Och mormor som gråter ner i grytorna när hon lagar mat. Och bästa kompisen Noa som aldrig ger upp! Älskar dem allihop! Och därför blir allt bara så himla sorgligt och hjärtslitande. Men samtidigt också väldigt fint. För så mycket kärlek kan inte dö.

Det här är en sådan bok där det inte märks rent språkligt att det är en bok för mellanåldern utan det är snarare en fördel för berättelsen att det blir så rakt på sak. Det finns inga bildliga utsvävningar eller onödiga partier. Det är tvära kast mellan hopp och förtvivlan. Och allt känns bara så rakt och ärligt. En av de finaste och sorgligaste böckerna jag någonsin har läst. Älskar den!


Betyg: 5/5

Köp den här:  Adlibris & Bokus

Slutet
Titel: Slutet
Författare: Mats Strandberg
Antal sidor: 512 (Inbunden)
ISBN: 97891 2970 3498
Publiceringsår: 2018
Serie: -
Originaltitel: -
Första mening: "Mina ben känns konstigt stumman när jag följer strömmen ut i korridoren."

Recensionsexemplar från Rabén & Sjögren.

Handling: Simon är sjutton år och har precis fått veta att allt tar slut om en månad. En komet är på väg mot jorden och det finns ingenting som kan stoppa den. Om en månad är hela mänskligheten borta. Vad vill du göra den sista tiden? Vem vill du vara med när allt tar slut? Hur känns det att veta exakt vilket klockslag du ska dö? Och vad spelar ett liv mer eller mindre för roll?

Omdöme: Det finns en sak som alltid orsakar ångest hos mig och det är inte spindlar, ormar, höga höjder eller mörker utan rymden. Så ogreppbar. Så evig. Jag kan inte för mitt liv förstå människor som drömmer om att åka ut i rymden, som frivilligt skulle sätta sig i en liten farkost och försvinna ut i ingenting. Så jag kan säga att det stundtals var lite tufft att läsa den här boken, där människorna vet att de kommer att träffas av en komet och utplånas utan att det finns något de kan göra åt saken. Det finns inget hopp. Mänskligheten framstår som så obetydlig. Med andra ord inte en bok jag sträckläste men samtidigt en bok som jag läste med skräckblandad förtjusning. Jag räknade med att den skulle vara bra. Jag räknar alltid med att Mats Strandberg ska vara bra. Men jag hade inte förväntat mig att den skulle vara såhär bra. Så egentligen kan ni sluta läsa det här omdömet nu för fortsättningen kommer bara bestå av lovord.

Det som gör den här boken så extremt obehaglig för mig är hur verklig den känns. Jag har aldrig tänkt att jorden skulle bli träffad av en komet men när författaren presenterar det som ett möjligt scenario så känns det plötsligt som en helt rimlig slutsats. Det som också gör den här boken unik är att den inte inger något hopp om att det på sista sidan ska uppstå en möjlig lösning, det finns ingen ensam hjälte som kan offra sig för mänskligheten och det finns helt enkelt ingen möjlig utgång än att allt försvinner och att vi blir till stoft i rymden. Med en sådan handling går det ju inte att inte själv reflektera över vad man själv hade gjort med sitt liv de sista månaderna i livet, vad hade man sagt, hur hade man känt och hur fortsätter man att gå upp varje morgon trots att man vet att allt man gör är att bara närma sig slutet. Mats Strandberg är ju också mästarnas mästare på att gestalta trovärdiga karaktärer, de allra flesta känns som livs levande personer, men det som också hjälper till att göra hela den här berättelsen trovärdig är att det känns som om han har tänkt på allt runtomkring. Som hur samhället ser ut när alla människor vet att de bara har några månader kvar att leva. Och om det finns några luckor så är i alla fall jag så pass insyltad i historien att jag inte tänker på dem. 

Om jag ska säga någon liten sak som jag kanske inte var helt såld angående så är det att det ibland kändes som att det blev viktigare att tillskriva karaktärerna olika åsikter än att föra berättelsen framåt. Det förekom helt enkelt lite för många pekpinnar som inte kändes helt naturliga. Trots detta så är det förmodligen en av de bästa böckerna jag kommer att läsa i år och Mats Strandberg fortsätter att vara en stor favorit. Detta alltså trots stundtals ganska ångestfylld läsning. Tänk ändå vilken konst att kunna skriva så att läsaren håller intresset uppe trots att man från början redan vet ungefär hur det kommer att sluta. Kort och gott: Handlingen är magisk. Persongestaltningen är magisk. Boken är magisk. Läs den. 


Betyg: 5/5

Köp den här: Adlibris & Bokus

Böcker som jag tidigare har läst av Mats Strandberg: 
Hemmet
Färjan
Monstret i natten (Monstret Frank #1)
Monstret på cirkusen (Monstret Frank #2)
Monstret och människorna (Monstret Frank #3)

Böcker som jag tidigare har läst av Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren: 
Cirkeln (Engelsfors-trilogin #1)
Eld (Engelsfors-trilogin #2)
Nyckeln (Engelsfors-trilogin #3)


Ska jag också skriva något om Augustprisnomineringarna?


Årets nomineringar till Augustpriset tillkännagavs igår och det är ju lite av en höjdpunkt på litteraturåret! Då jag inte känner till någon av de nominerade i skönlitteratur- eller fackboksklassen så kommer här lite tankar kring de nominerade i kategorin barn- och ungdomslitteratur. 

Emma Adbåge - Gropen
När jag skrev min recension om den här boken för ett par veckor sedan så skrev jag "Jag tycker att den är så pass bra att en Augustprisnominering kanske vore på sin plats? Tänker att vi kan väl prova någon annan bilderboksförfattare än Eva Lindström för en gångs skull? Det här är ju liksom verkligen en bilderbok för barnen, en bok som tar deras lek, fantasi och kreativitet på allvar och som dessutom till råga på allt är en fröjd för den vuxna att högläsa. Älskar den." Så ja, mycket välförtjänt enligt mig!

Jenny Jägerfeld - Comedy queen
En väldigt väntad och välförtjänt nominering! Kul med en bok för åldern 9-12 år som annars brukar hamna lite i skymundan. 

Uje Brandelius & Clara Dackenberg - Hemma hos Harald Henriksson
En inte helt oväntad nominering. En politisk barnbok. Jag tyckte att den var bra men kanske inte så bra.

Anders Holmer - Regn
Den här har jag bara bläddrat lite i när jag har varit i biblioteket och det är onekligen en vacker bilderbok. 

Kitty Crowther & Ulf Stark - Rymlingarna
Den här har jag inte läst men gör det gärna!

Jessica Bab Bonde & Peter Bergting - Vi kommer snart hem igen
Det är ju väldigt dåligt av mig att inte ha läst den här. Till mitt försvar har jag tänkt göra det ända sedan den kom ut men sedan har det liksom hela tiden runnit ut i sanden.. Nu är det hög tid att ta tag i den på riktigt!