Titel: Britt-Marie var här

Författare: Fredrik Backman

Antal sidor: 359 (Inbunden)

ISBN: 97891 9818 2002

Publiceringsår: 2014

Serie: -

Originaltitel: -

Första mening: "Gafflar. Knivar. Skedar."

 

 

Handling: Britt-Marie är 63 år gammal när hon anländer till Borg för att arbeta som fastighetsskötare till fritidsgården, ett arbete som ännu inte har lagts ner. Mest på grund av tidsbrist. Eftersom det tar tid att lägga ned saker. Borg är ett samhälle som snällast kan beskrivas med att det ligger vid en väg och det är alltså där Britt-Marie hamnar efter att ha lämnat sitt 40-åriga äktenskap bakom sig. Det enda Borg har kvar är passionen för fotboll och Britt-Marie hatar fotboll, det är inte världens bästa start på en vänskap. Men det är en start på något.

 

Omdöme: Min första reaktion när jag började med den här boken var att jag kände igen orden. Jag kände igen parfymdoft från skjortor, att det krävs fantasi för att låtsas som om ens man inte är otrogen och att det görs affärer med tyskar. Det gick så småningom upp för mig att det är samma Britt-Marie som figurerar i Fredrik Backmans tidigare bok Min mormor hälsar och säger förlåt. Jag som har läst den tidigare tyckte faktiskt att det kändes som en upprepning men så fort jag kom förbi de introducerande kapitlen förlät jag det snabbt. För visst är han bra den där Fredrik Backman. Bra på att gestalta trovärdiga karaktärer, bra på att skriva på ett nytänkande sätt, bra på att varva skratt med gråt och bra på att använda karaktärer som annars ofta är osynliga i litteratursammanhang. Jag tycker om att han behåller den stilen, att han är sig själv, det känns fint att känna igen sig och på något sätt veta vad man får när man plockar upp en bok med hans författarnamn. Men det gör också att det blir lite förutsägbart.

 

För jag tycker mig kunna förutse vad som kommer att hända genom hela boken och trots att jag gillar hans sätt att skriva så kan jag ibland uppfatta det som lite tjatigt. Det är helt enkelt lite för många upprepningar. Det tar emot att säga det, för jag vill ju egentligen gilla den lika mycket som jag avgudade En man som heter Ove men kanske blev jag så tagen av den för att den på något sätt var ny. Det känns som om jag börjar kunna det här nu, både rent språkligt men även handlingsmässigt. Lite irriterar jag mig även på karaktären Någon ska sägas, inte direkt på karaktären i sig men dialogen. Jag tycker att den är svårläst om än säkert väldigt verklighetstrogen. Något som också gjorde mig fundersam var alkoholen som flödade när det var fotboll och barnen hellre tog sin tillflykt till fritidsgården än såg den på pizzerian, eftersom det dracks för mycket där och då. Sedan inte mer med det. Det gjorde lite ont i mig och jag hade velat att det togs upp mer kring det. 

 

Överlag annars en riktigt bra bok, såklart. Det är ju Fredrik Backman det handlar om och skriva det kan han. Och göra varje liten vardaglig detalj till något hjärtskärande. Som något så enkelt som att ge korsordsbilagan till någon, att något så litet kan betyda något så mycket. 

 

 

 

Köp den här: Adlibris & Bokus & Cdon