Omdöme: Det är främst från Pikejs synvinkel som vi får ta del av den här berättelsen och Lotta blir det bara småglimtar av, vilket gör att den blir lite endimensionell tycker jag. En kärlekshistoria innehåller ju faktiskt två personer. Det är mycket som kretsar kring Pikejs uppväxt och livet innan Lotta kom in i bilden, eventuellt är Lottas historia lite för vanlig för att platsa inom en bokpärm. Jag vet inte. Jag uppskattar dock berättelsen om Pikej och livet som kastlös eller oberörbar. Han går från den skyddande modern i byn, till mobbning i skolan och så småningom lever han ett parallelliv mellan gatan och konstskolan. Det är ett hårt liv fullt med utmaningar, ibland ger han upp och ibland kommer han igen. Det känns äkta. 

 

Men även om hans bakgrund tycks tragisk så är boken skriven med hopp och ibland känns den till och med lite för otrolig och blir lite oseriös i tonfallet. Att Pikej träffar premiärministern och får en lägenhet tilldelad sig och träffar ryska astronauter stämmer alldeles säkert men språket gör att det känns som en berättelse hämtad ut Hundraåringen som gick ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson. Det känns helt ekelt överdrivet. Det står dessutom helt i kontrast till själva cykelresan som känns, för att tala klarspråk, jättetråkig och långdragen. Det händer i princip ingenting och ändå får den ta så stor plats, vilket egentligen inte är mer än rätt antar jag eftersom det är en bedrift i sig att cykla så pass långt. Den sista delen av boken, när Pikej anländer till Borås och Lotta, tycker jag är den som ger mig mest som läsare och den som är både mest intressant men även rolig. Hur Pikej anpassar sig till livet i Sverige och de kulturella missförstånden som uppstår. Jag hade hellre sett att boken hade fokuserat på det skeendet i livet snarare än vad som skedde innan Lotta och Pikej blev ett. 

 

 

 

Köp den här: Adlibris & Bokus & Cdon