Författare: Tahereh Mafi
Antal sidor: 364 (Inbunden)
ISBN: 97891 3216 1988
Publiceringsår: 2014
Serie: Juliette #3 (Shatter me #3)
Originaltitel: Ignite me
Första mening: "Jag är ett timglas."
Handling: Juliette har blivit skjuten och när hon vaknar vet hon inte vad som har hänt, om rebellerna blev besegrade eller om någon av hennes vänner är vid liv. Dessutom är det Warner som har räddat hennes liv. Warner som hon först hatade men som hon nu inte vet vad hon känner för. Warner som har bestämt sig för att slåss tillsammans med Juliette mot Återetablissemanget. Ett liv i rädsla och ensamhet räcker inte längre för Juliette utan hon kräver upprättelse och hämnd. Hon är beredd att dö för sin frihet.
Omdöme: Jag måste börja den här recensionen med att säga att det är en enorm befrielse att Juliette äntligen tar för sig lite och inte sitter i ett hörn och tycker synd om sig själv. Jag har för det allra mesta varit positivt inställd till den här serien men i den avslutande delen tycker jag tyvärr att den tappar en hel del. För det första så händer det inte så mycket och triangeldramat mellan Warner, Juliette och Adam hamnar här på en absurd nivå, även om det är trovärdigt så är det inte roligt att läsa om så pass länge. Jag är en av de som står på Warners sida. Jag tycker att Adam är en tråkig gnällspik helt enkelt. Jag tycker om att det blir passionerat mellan Warner och Juliette och att det nästan förekommer utskrivna sexscener i en ungdomsbok från USA. Tidigare har jag tyckt att deras kärleksförklaringar till varandra och omskrivningarna kring allt som rör hud mot hud har varit sliskiga som sirap men här tycker jag faktiskt att det blir hett. Men sedan är det ju också det mest spännande som sker i boken så konkurrensen är ju inte stenhård.
För Juliette och Warner planerar att störta Återetablissemanget, planerar och planerar och sedan tränar och tränar och sedan är nästan boken slut utan att ett krig ens har påbörjats. Jag var rädd att det skulle bli en bok där kriget står för hela handlingen och att den skulle bli överdriven åt det hållet men det här är ju nästan löjligt kort istället. Jag satt dessutom nästan som på nålar och väntade på en twist som aldrig kom. Jag tänkte att vad kul det vore om Warner hade spelat hela den här tiden, att han faktiskt är en psykopat som planerar att använda Juliette som vapen och inte som sängkamrat! Han var dock bara en helt vanlig kille med en trasig barndom.
Sist men inte minst så är jag inte riktigt nöjd med slutet. Inte bara för att kriget blev så pass kort utan mer för att det känns som om det är först nu som det börjar? Det känns lite tråkigt att inte få veta mer helt enkelt och det är väl en av få gånger som jag känner så måste jag erkänna. Det är nog främst karaktärerna som har fastnat hos mig och då särskilt relationen mellan Juliette och Kenji som känns både rolig och befriande. För själva handlingen har jag egentligen inte så mycket för, den känns som vilken annan bok som helst där en liten grupp rebeller ska störta regimen. Så då blir det ju språket och karaktärerna kvar och det är väl inte så dåligt det heller i och för sig.
Betyg: 3/5
Böcker som jag tidigare har läst av Tahereh Mafi:
Rör mig inte! (Juliette #1)
Rädda mig inte! (Juliette #2)
0 kommentar(er)
