Och på något sätt
så blev jag den som svek.
För jag visste rätt
men gjorde fel
när jag satt där på sängkanten
med en klump i magen
och vad som kändes som
en tegelsten i handen
jag visste att det inte skulle finnas
någon återvändo
oavsett
vad jag än såg
så skulle han aldrig lita på mig igen
första meddelandet i inkorgen
avslöjade allt
ändå
var det jag som hade gjort fel
duschstrålarna från badrummet tystnar
och jag stoppar tillbaka mobiltelefonen i hans jeansficka
det gör ont att veta, men lika ont att undra