Omdöme: Det här är en väldigt välskriven berättelse med stor detaljrikedom och många miljöskildringar, både på ont och på gott. Jag är en sådan person som gärna slipper att få detaljer beskrivna för mig, ett skjul är för mig ett skjul och inte så pass intressant att det krävs sex rader för att beskriva dess exteriör. En obduktion behöver för den delen inte heller gås in på i detaljnivå, det får gärna hållas på en mer abstrakt nivå för mig och fler exempel på detta kan tas upp men jag låter bli för att inte bli för långrandig och för att inte gå i samma fälla som författaren.

 

Att det är en kriminalroman stämmer väl i princip eftersom det är ett mord som har begåtts men det är aldrig riktigt det som står i centrum. Det är Fin Macleods resa bakåt i tiden som tar upp mest plats och när det väl kommer till kritan bedriver han inget polisarbete alls utan snubblar mest över lösningar på frågor och problem som han stöter på. Jag är mer ett fan av den hederliga polisdeckaren och det kan vara därför som den här boken inte riktigt passar mig. Den är för stillsam, för finstämmig och det finns inget som helst driv i den. Det är dessutom för mycket i boken som för mig verkar orimligt för att jag ska kunna ta den på allvar. Jag tror inte att en pappa som har förlorat sin son endast en månad tidigare aldrig översvallas av skuld eller skam eller sorg eller några känslor överhuvudtaget. Jag ser upplösningen som alldeles för långsökt och jag finner inte ett enda sympatiskt drag i någon av karaktärerna. Vem är till exempel egentligen huvudpersonen? Jag förstår honom inte. Jag kan faktiskt inte sätta mig in i hur någon av karaktärerna känner eller tänker, speciellt inte en viss person vid namn Marsaili. 

 

När Fin Macleod upptäcker sina minnen och gör upp med sitt förflutna (som är en sidoberättelse till huvudstoryn) sker det inte i kronologisk ordning, vilket inte är något problem egentligen och det blir lite roligare att läsa. Men det som är dess fördel blir även dess nackdel, för även om det ger lite mer fart att inte koncentrera sig på en kronologisk ordning nämns bara vissa saker i förbifarten som inte får sin förklaring förrän långt senare. Ibland fungerar det och ger ett visst driv i berättelsen men ibland känns det som en så väsentlig del i huvudpersonens karaktär att jag vill veta med en gång. Vad hände till exempel med Fin Macleods föräldrar? Vad hände med hans son? Det förklaras så småningom men så pass ytligt att jag blir irriterad, där finns minsann ingen detaljrikedom.

 

Så sammanfattningsvis så är språket bra, om än lite detaljerat för min smak, och historien snarare en ren roman än en kriminalroman. Jag har väldigt svårt för samtliga karaktärer vilket gör att historien inte griper tag i mig så som den hade kunnat göra. Jag gillar dock miljön som den utspelar sig i och jag reser gärna tillbaka till Isle of Lewis, i litteraturens värld.

 

 

 

Köp den här: Adlibris & Bokus & Cdon