Titel: Jag ljuger ibland
Författare: Alice Feeney
Antal sidor: 311 (Inbunden)
ISBN: 97891 7771 0707
Publiceringsår: 2018
Serie: -
Originaltitel: Sometimes I lie
Första mening: "Jag heter Amber Reynolds."
Handling: Amber Reynolds ligger i koma. Hon har inget minne av hur hon hamnade på sjukhuset men hon vet att det inte var någon olycka. Livrädd och fångad i sin egen kropp försöker hon pussla ihop minnesbitarna av vad som har hänt de senaste veckorna. Allt hon med säkerhet vet är att hon ligger i koma, att hennes man inte älskar henne och att hon ljuger ibland. Runt hennes sjukhussäng rör sig hennes man, hennes syster och hennes ex och även någon av dem ljuger - men vem? Och vem är skyldig till att hon ligger där hon ligger?
Omdöme: Jag hade förväntat mig en bok som innehöll vändning efter vändning efter vändning och på slutet Twisternas twist men jag måste säga att jag känner mig lite snuvad på konfekten. Det tog väldigt lång tid innan jag tyckte att boken gav mig något som jag inte redan själv hade förutsett. Andra halvan av boken innehöll desto mer vändningar och där avslöjas det också fler pusselbitar till historiens helhet men då gäller det också att ha tungan rätt i mun för att kunna hålla isär alla karaktärer. De är väl inte så många karaktärer egentligen men det är framförallt två som går in och ut ur varandra en hel del. Jag gick med andra ord in i den här boken med lite för höga förväntningar om att bli både uppslukad, chockad och överraskad. Jag vet helt ärligt inte vad jag ska skriva om den mer. Den lämnade mig ganska intetsägande. Den var inte superdålig utan den hade ändå ett ganska bra flyt och till viss del engagerade den mig men bara inte tillräckligt. Jag brukar dessutom inte ha något problem med att läsa utifrån perspektiv som man inte riktigt kan lita på men det som irriterade mig här var nog mest att det var en komapatients perspektiv som vi fick händelsen uppspelad framför oss. Amber kan tänka, känna, fundera och reflektera men hon kan inte se eller röra sig. Jag upplevde det som lite fånigt tyvärr, precis som att jag inte gillar att läsa om vad karaktärerna drömmer om. Drömmar, hur tråkigt?
Betyg: 2/5
Köp den här: Adlibris & Bokus
Författare: Alice Feeney
Antal sidor: 311 (Inbunden)
ISBN: 97891 7771 0707
Publiceringsår: 2018
Serie: -
Originaltitel: Sometimes I lie
Första mening: "Jag heter Amber Reynolds."
Handling: Amber Reynolds ligger i koma. Hon har inget minne av hur hon hamnade på sjukhuset men hon vet att det inte var någon olycka. Livrädd och fångad i sin egen kropp försöker hon pussla ihop minnesbitarna av vad som har hänt de senaste veckorna. Allt hon med säkerhet vet är att hon ligger i koma, att hennes man inte älskar henne och att hon ljuger ibland. Runt hennes sjukhussäng rör sig hennes man, hennes syster och hennes ex och även någon av dem ljuger - men vem? Och vem är skyldig till att hon ligger där hon ligger?
Omdöme: Jag hade förväntat mig en bok som innehöll vändning efter vändning efter vändning och på slutet Twisternas twist men jag måste säga att jag känner mig lite snuvad på konfekten. Det tog väldigt lång tid innan jag tyckte att boken gav mig något som jag inte redan själv hade förutsett. Andra halvan av boken innehöll desto mer vändningar och där avslöjas det också fler pusselbitar till historiens helhet men då gäller det också att ha tungan rätt i mun för att kunna hålla isär alla karaktärer. De är väl inte så många karaktärer egentligen men det är framförallt två som går in och ut ur varandra en hel del. Jag gick med andra ord in i den här boken med lite för höga förväntningar om att bli både uppslukad, chockad och överraskad. Jag vet helt ärligt inte vad jag ska skriva om den mer. Den lämnade mig ganska intetsägande. Den var inte superdålig utan den hade ändå ett ganska bra flyt och till viss del engagerade den mig men bara inte tillräckligt. Jag brukar dessutom inte ha något problem med att läsa utifrån perspektiv som man inte riktigt kan lita på men det som irriterade mig här var nog mest att det var en komapatients perspektiv som vi fick händelsen uppspelad framför oss. Amber kan tänka, känna, fundera och reflektera men hon kan inte se eller röra sig. Jag upplevde det som lite fånigt tyvärr, precis som att jag inte gillar att läsa om vad karaktärerna drömmer om. Drömmar, hur tråkigt?
Betyg: 2/5
Köp den här: Adlibris & Bokus
0 kommentar(er)
