Handling: Det här är ju verkligen inte min typ av bok egentligen men när sista sidan är läst måste jag motvilligt erkänna att jag har kommit att känna någon form av sympati för karaktärerna. Det är ett mord som står i fokus men den är skriven på ett mer feelgood sätt, jag som annars gärna frossar i mörker och seriemördare kände att det kunde vara dags att testa något nytt. Lite påminner den mig om Rör inte mitt mord av Lars Forsberg men med mycket trevligare karaktärer. Det är små vanliga tanter och farbröder som ställer till oreda utan att riktigt veta vidden av det. Det är mysigt samtidigt som det är lite fånigt. Ibland gränsar den lite till farskomik och det är inte riktigt min kopp te. Ett litet irritationsmoment är också att vi som läsare hela tiden vet mer än polisen och ibland vill man bara att karaktärerna ska säga som det är istället för att gå runt och hymla om allt. Det är dock ett lite annorlunda grepp, som jag både gillar och inte gillar. 

 

Språkligt är den helt okej, lättläst och underhållning för stunden så att säga. Jag kanske kommer att läsa fortsättningen men det är inte direkt någon prioriterad läsning, men alltid när man påbörjar en ny serie så vill man ju fortsätta. Det bästa som finns är ju nästan när man ligger i fas, vilket händer så oerhört sällan! Jag borde egentligen ge mig i kast med att avsluta fler serier än jag påbörjar men så händer sådant här och det blir ännu en att lägga på minnet. Däremot måste jag också erkänna att boken verkligen har fått mig att vilja besöka Falsterbo, det verkar ju helmysigt. 

 

 

Betyg: 2/5

 

Köp den här: Adlibris & Bokus & Cdon