Rör inte mitt mord!
 
Titel: Rör inte mitt mord!
Författare: Lars Forsberg
Antal sidor: 321 (pocket)
ISBN: 97891 7503 3945
Publiceringsår: 2014
Serie: T-Rex #1
Originaltitel: -
Första mening: ”Kroppen låg där som levande kroppar aldrig gör – liksom uthälld på golvet, med ansiktet pressat mot den kalla graniten.”

Handling: Torsten Rexelius kan vara världens bästa polis, i alla fall landets bästa mordutredare, om en frågar honom själv. På sistone har dock inte livet gått precis som Torsten velat och därför blir han extra glad när det plötsligt dyker upp ett lik som han får grotta ner sig i för att skingra tankarna och åter igen rikta strålkastarljuset mot sig själv. Dessvärre är Torstens självförtroende långt större än hans skicklighet.

 

Omdöme: Det här är något så ovanligt som en deckarkomedi men tyvärr tycker jag att det blir lite för mycket buskishumor. Det hela kretsar kring Torsten T-Rex Rexelius som har bluffat sig igenom hela sin karriär. Han tycker att han själv är världsbäst och att alla andra är idioter. Han är helt enkelt en tjurig gammal gubbe. Tyvärr visas ingen sida av Torsten Rexelius som får mig att ha överseende med hans översittarattityder. Han blir en helt igenom taskig Ove, från En man som heter Ove. Eller en Ove med en släng av Leif GW Perssons Bäckström. Ibland får jag känslan att Torsten Rexelius ska visa någon mänsklig sida som att ångra sig eller be om förlåtelse eller att det finns en anledning till hans ständiga behov av bekräftelse men varje gång blir jag snuvad på konfekten för någon sådan sida dyker aldrig upp. Torsten Rexelius väcker helt enkelt inte mina sympatier.

Jag är dock positivt inställt till att det händer något unikt i genren, att det dyker upp en gren som kanske tilltalar en läsare som annars inte ens sneglar på deckarhyllan. För annorlunda är boken definitivt och jag är väl inte huvudmålgruppen eftersom jag gillar de klassiska gamla vanliga polisdeckarna. Själva mordhistorien fängslar mig tyvärr inte heller och jag finner det hela lite långsökt och jag tycker inte att det ges en tillräckligt bra förklaring till motivet. Lite för många lösa trådar i slutet helt enkelt. Som lättsam underhållning fungerar boken bra och jag läste den för att jag ville ha en annorlunda vinkling. Jag kommer nog att läsa fortsättningen för att se hur Torsten Rexelius utvecklas som karaktär, jag hoppas att han blir lite mer mänsklig och lite mindre av en karikatyr.

 

Betyg:  2/5

Köp den här: Adlibris & Bokus & Cdon

#1 - Elina

Håller absolut med dig om att han känns som en Ove, fast en mycket taskigare version. Det var det första jag började tänka på efter en liten bit in i boken. Synd att du inte gillade den mer :)

Svar: Då var det inte en alltför långsökt parallell, om fler har upptäckt den ;)
Carolina Edvinsson