Författare: Kristina Ohlsson
Antal sidor: 468 (Inbunden)
ISBN: 97891 6420 6138
Publiceringsår: 2019
Serie: Martin Benner #3
Originaltitel: -
Första mening: "Detta var mitt liv innan förlovningen: Jag hade det mesta."
Handling: Advokat Martin Benner älskar antikviteter och när en nära vän till honom dör och han erbjuds att överta Henrys andel i en antikhandel i New York tvekar han inte en sekund. Men lyckan blir kortvarig. På Henrys begravning blir Martin uppsökt av en man som påstår att Henry inte alls dog en naturlig död utan blev mördad. Samtidigt märker Martin att han är övervakad och hans vän Lucy tycks ofrivilligt bli indragen i en kriminell verksamhet som ingen vågar kännas vid. Finns det någon koppling mellan händelserna? Vem var egentligen mannen Henry Schiller? Och vad har alltihop med Martin Benner att göra?
Omdöme: Jag behövde något snabbläst kände jag och då vet jag att det alltid går att lita på Kristina Ohlsson. Det brukar vara korta kapitel strösslade med cliffhangers och ett högt tempo som hela tiden driver läsningen framåt. Jag visste dock också att jag har varit lite avigt inställd till serien om Martin Benner och efter den här känner jag nog att jag fortsätter att vara det. Det blir lite för mycket osannolik actionfilm för mig och jag har svårt att förstå varför Martin Benner agerar som han gör, det är som att han söker upp faran frivilligt och tror att han är odödlig i samtliga sammanhang. Han blir lite för mycket en stereotypisk actionhjälte för mig och väldigt ensidig i sin karaktär, vem är han egentligen? Och hur kan han vara så framgångsrik om han aldrig jobbar?
Jag minns inte hur det var i de tidigare böckerna men den här gången består boken till stora delar av dialoger och det är ju ett smidigt sätt att snabbt komma framåt men det blir också lite tjatigt att läsa tycker jag. Inte för att dialogerna på något sätt är dåliga, många gånger upplever man ju annars att dialogerna inte känns på riktigt och så är det inte här, det är mer att det blir lite för mycket av det goda och att handlingen blir lite tunn. Att en dialog på slutet dessutom innefattar att alla frågor får ett svar, att skurken berättar exakt hur det är tänkt och varför saker har skett för Martin Benner och därmed också läsaren blir lite fånigt tycker jag. Varför berättar de det? Varför sker alltid så långa samtal när någon blir siktad på med en pistol? Varför det här ständiga behovet av att förklara för någon som ändå ska dö? Jag vet inte hur läsaren ska få alla trådar ihopknutna annars men det blir lite pusseldeckar-slut-varning på det hela när någon ska berätta hur det ligger till. Jag tänker att det kan ha att göra med att boken är skriven enbart ur Martin Benners perspektiv, det blir helt enkelt lite för snävt.
Om ni tvekar att läsa den för att ni inte minns vad som har hänt i de tidigare delarna så kan jag säga att det inte spelar någon roll för det gjorde inte jag heller och den här kändes helt fristående. Jag hade inga som helst problem med att komma in i handlingen och det måste ju också ses som något positivt.
Betyg: 3/5
Köp den här: Adlibris & Bokus
Böcker som jag tidigare har läst av Kristina Ohlsson:
Sjuka själar
Askungar (Fredrika Bergman #1)
Tusenskönor (Fredrika Bergman #2)
Änglavakter (Fredrika Bergman #3)
Paradisoffer (Fredrika Bergman #4)
Davidsstjärnor (Fredrika Bergman #5)
Syndafloder (Fredrika Bergman #6)
Lotus blues (Martin Benner #1)
Mios blues (Martin Benner #2)
Silverpojken
Det magiska hjärtat
0 kommentar(er)
