Statistikinlägg för 2016
 
Det har blivit dags att sammanfatta bokåret och när jag tänjde lite på gränserna för vilka böcker som skulle gillas så kom jag faktiskt upp i mina 100 även det här året. Jag tar inte med böcker som jag läser för jobbets skull men ibland är faktiskt gränsen ganska hårfin då jag kan ha intresse av att läsa en jobbok även privat, så är det ju när man jobbar med böcker hela dagarna. 
 
Antal med betyg 5: 3
Antal med betyg 4: 30
Antal med betyg 3: 39
Antal med betyg 2: 24
Antal med betyg 1: 4
 
Betygsfördelningen ser ut ungefär som väntat, jag brukar ligga i mitten någonstans men jag är ändå glad över att jag har bjussat på så många fyror i år, har jag gått och blivit lite känslosam kanske? Förmodligen inte med tanke på att det bara blev tre fullpoängare. Det är något som jag verkligen vill slå det här året och gärna med råge.
 
Antal från Sverige: 70
Antal från USA: 13
Antal från England: 6
Antal från Norge: 5
Antal från Frankrike: 2
Antal från Finland: 1
Antal från Danmark: 1
Antal från Australien: 1
Antal från Kanada: 1
 
Det här är ju bara pinsamt! Visst, på sätt och vis gillar jag att jag läser så mycket svenskt men jag borde ju verkligen ta mig i kragen och läsa något annat från någon mer oväntad världsdel. Jag vet att jag har det här målet varje år men jag får väl försöka att faktiskt tänka på det lite mer aktivt i år. 
 
Antal kvinnor: 61
Antal män: 38
Antal samarbeten: 1
 
Tydligen kvinnornas år i år, heja heja!
 
Utgivna 2016: 34
Utgivna 2015: 33
Utgivna 2014: 8
Utgivna 2013: 3
Utgivna 2012: 3
Utgivna 2011: 3
Utgivna 2009: 1
Utgivna 2008: 2
Utgivna 2007: 5
Utgivna 2005: 1
Utgivna 2002: 1
Utgivna 2001: 1
Utgivna 1996: 1
Utgivna 1987: 1
Utgivna 1980: 1
Utigvna 1971: 1
Utgivna 1938: 1
 
Och här har vi spridningen över åren och i vanlig ordning läser jag framförallt det nya som kommer ut eftersom jag liksom gillar att hänga med i svängen lite eller hur man nu ska uttrycka det. Att det är så många just 2015 beror på att pocketutgivningen ligger ungefär ett år efter, så enkel förklaring finns det till det alltså. Pocket for the win!
 
 
Sammanfattningsvis kan jag säga att det är bättre med ett sent statistikinlägg än inget, det kom i alla fall under januari! Nu lämnar vi bokåret 2016 bakom oss och blickar framåt. Det här året har jag faktiskt gått ner i antal böcker som jag ska läsa för att klara mitt mål på Goodreads, jag har satt 80 böcker. Så får vi se hur det går! Och inga nyårsmål i år heller. Lustfylld läsning here I come!
 
 
 
 
Skarven
 
 
Titel: Skarven
Författare: Sara Lövestam
Antal sidor: 221 (Kartonnage)
ISBN: 97891 8827 9248
Publiceringsår: 2016
Serie: -
Originaltitel: -
Rekommenderad läsålder: 9-12 år
Första mening: "Johanna har inte berättat att hon heter Johanna än."
 
Handling: Skarven handlar om tre ungdomar som som över sommaren bor på en ö ute i Stockholms skärgård. Det är Johanna som alla kallar för Johan, Olivia som inte får göra något för sina överbeskyddande föräldrar och Ludde som älskar deckarmysterier och framförallt Sherlock Holmes. En dag ser de en människa på den obebodda, ödsliga och karga ön som kallas Skarvön och det verkar nästan som om det är något i görningen, spåret visar sig leda dem till en ouppklarad mordgåta och ju närmre sanningen de kommer desto farligare blir det.
 
 
Omdöme: Här har vi verkligen karaktärer som håller hela vägen och som känns mänskliga, gillar även att föräldrarna faktiskt får ta lite plats och inte bara blir skuggfigurer i kulissen. Sedan får jag alltid lite Kalle Blomqvist-feeling över historier där barn tar reda på saker som polisen inte har klarat av på flera år men jag förstår ju att det är svårt att skriva en deckare med barn i huvudrollerna utan att det hela blir lite väl otroligt. Men det är inte själva deckargåtan som är det fina med den här boken, det känns som om den bara finns där för att driva handlingen framåt, utan det fina är karaktärernas relation till varandra och att svåra frågor får ta plats för en så ung målgrupp. 
 
Johanna fattar äntligen mod och förklarar att hon inte längre vill bli kallad Johan eftersom hon faktiskt inte är en kille. Steget att berätta det hemma är dock större eftersom hennes pappa vill att hon ska vara mer som en kille och sluta se ut som en fjolla. Olivia brottas med den tomhet som hennes syster lämnade efter sig och som gör att hennes föräldrar bevakar varje steg hon tar. Och så Ludde som försöker så gott han kan för att förstå och hjälpa sina nya vänner. Kanske att jag till och med hade velat ha lite mindre av deckargåtan för att ge karaktärerna ännu mer utrymme att växa men kanske finns den där för att locka läsare? Men helt klart välskriven, aktuell och läsvärd historia som inte bara ger en stunds underhållning utan som faktiskt även kan ge en djupare förståelse kring transsexualitet. 
 
 
Betyg: 3/5
 
Köp den här: Adlibris & Bokus
 
Böcker som jag tidigare har läst av Sara Lövestam:
 
Kaninjägaren
 
Titel: Kaninjägaren
Författare: Lars Kepler
Antal sidor: 572 (Inbunden)
ISBN: 97891 001 36772
Publiceringsår: 2016
Serie: Joona Linna #6
Originaltitel: -
Första mening: "Det är tidig morgon och fjärdens släta vatten blänker som borstat stål."
 
Handling: Joona Linna har suttit två år på den slutna anstalten Kumla när han förs till ett hemligt möte. Polisen behöver hans hjälp för att stoppa den gåtfulla mördaren som går under namnet Kaninjägaren, polisen hittar inget motiv och vet inte i vilken ände de ska börja nysta. Den enda länken mellan offren är den kaninramsa som spelas upp innan mördaren slår till. 
 
 
Omdöme: Jag blev ju helt uppslukad av Sandmannen och djupt besviken på uppföljaren Stalker som inte alls plockade upp tråden från Sandmannen utan påbörjade något helt nytt och jag känner likadant här. Jag tycker att böckerna är lite för fristående från varandra, som om de tidigare böckerna knappt har hänt. Joona Linna sitter i fängelse i början av den här boken och i ärlighetens namn minns jag inte vad det beror på. Det gör väl inte så mycket att jag inte minns men för mig blir det lite av ett bevis på att karaktärerna är lite platta. De är inte så pass mänskliga att jag känner att jag har någon slags relation till dem, eller hur man nu ska förklara det, de är bara sina jobb och deras liv kretsar endast kring fallet de jobbar med och när det är över så dör i princip karaktärerna med det. Det känns som om författarna fokuserar väldigt mycket på att bygga upp ett spännande och många gånger lite väl extremt fall och liksom glömmer bort att karaktärerna också måste hålla för att det ska bli en fullpoängare. 
 
Visst är boken väldigt spännande och sjukt obehaglig, ett tag var jag faktiskt lite orolig för att jag skulle drömma mardrömmar men som tur var så slapp jag det. Men trots att det var sjukt obehagliga scener och extrema detaljer kring morden så blev jag inte så inne i historien att jag var tvungen att läsa vidare, det blev nästan lite för otroligt på sina håll och då kändes det inte lika spännande eftersom det var så overkligt. I förra boken förstod jag inte riktigt varför mördaren valde att filma sina offer och i den här boken tycker jag också att det är lite långsökt att mördaren är helt besatt av kaniner? Karaktärerna refererar till kaninhålet men det var ju inte ens ett kaninhål utan en paviljong? Jag förstår inte grejen. Visst, spännande och actionfylld bok men jag hade förväntat mig mycket mer.
 
 
Betyg: 3/5
 
Köp den här: Adlibris & Bokus
 
Böcker som jag tidigare har läst av Lars Kepler:
Stalker (Joona Linna #5)
Sandmannen (Joona Linna #4)
Eldvittnet (Joona Linna #3)
Paganinikontraktet (Joona Linna #2)
Hypnotisören (Joona Linna #1)