Lite kul måste man ha

Titel: Lite kul måste man ha
Författare: Åsa Karsin
Antal sidor: 138 (Inbunden)
ISBN: 97891 5012 0332
Publiceringsår: 2018
Serie: -
Originaltitel: -
Rekommenderad läsålder: 12-15 år
Första mening:  "Det är första gången Tea ska följa med Anna och hennes pappa ut och segla."

Recensionsexemplar från Alfabeta.

Handling: Det är de sista dagarna på sommarlovet när Anna och Ludde träffas för första gången. Anna ska börja i nian och Ludde ska gå sitt sista år på gymnasiet. De faller för varandra direkt. På en fest förändras dock allt när Ludde kommer dit full, låser in Anna på en toalett och våldtar henne. Vad är det som får en människa att passera gränsen? Och går det någonsin att förlåta ett sådant övergrepp? 

Omdöme: Jag skulle säga att det här känns mer som en skolbok än som en skönlitterär bok. Boken är väldigt avskalad med korta och lite stolpiga meningar där det är mer fokus på handlingen än personerna och känslorna kring den. Den är också väldigt tydlig i sitt budskap med en hel del pekpinnar som jag ibland kan tycka känns väldigt krystade. Ett exempel är dialogerna som jag inte riktigt tycker andas tonåringar.
"- Jag trodde att han var snäll. När vi träffades innan verkade han blyg och försiktig.
- Man vet aldrig hur en förövare ser ut."
Jag vet inte, det känns bara som att det blir lite moralkaka över hela boken. Till viss del kan det väl vara bra att en bok till den här målgruppen är tydlig i sitt budskap men jag tycker samtidigt inte att man ska underskatta läsaren. 

En god tanke är ju också att skildra händelsen ur både offret och förövarens perspektiv men också här tycker jag att det landar lite fel. De konsekvenser som Ludde får är att hans kompisar drar sig undan ett tag, inte för att de själva vill utan för att en tjej tvingar dem att sluta umgås med honom. Visst att Ludde även får en dos dåligt samvete men det är ju inget som direkt verkar påverka honom på något djupare plan? Det framgår heller aldrig om hans familj får veta vad som har hänt och hur de i så fall tacklar det? Först ska de bearbeta att hans lillebror har dött och sedan att de har en våldtäktsman i familjen? Det lämnas bara därhän. 

Bokens främsta styrka är att den är lättläst och att den absolut kan användas för att locka till läsning. Det krävs dock att det finns någon som kan tipsa om den, till exempel en skolbibliotekarie eller lärare, för jag har svårt att se att omslaget i sig kommer att tilltala rätt målgrupp. Som ni kanske märker så är jag inte helt övertygad angående den här boken och jag tycker att det finns andra bättre skönlitterära böcker för målgruppen som handlar om ungefär samma sak. 


Köp den här: Adlibris & Bokus


Brun flicka drömmer

Titel: Brun flicka drömmer
Författare: Jacqueline Woodson
Antal sidor: 334 (Inbunden)
ISBN: 97891 2715 9266
Publiceringsår: 2018 (Original: 2014)
Serie: -
Originaltitel: Brown Girl Dreaming
Första mening: "Jag föds en tisdag på universitetssjukhuset i Columbus, Ohio, USA - ett land som slits mellan svart och vitt."

Handling: Det här är Jacqueline Woodsons memoarer om hur det är att växa upp som svart flicka i USA på 1960- och 1970-talet. Hon skildrar sin uppväxt i både South Carolina och New York och sitt sökande efter att höra hemma någonstans. 

Omdöme: Jag är väldigt svag för böcker som är skrivna på fri vers så utifrån det var det ju ganska givet att jag skulle gilla den här. Jag har dock lite svårare för barndomsskildringar men här har jag verkligen inga problem med det alls. Vi får en inblick i hur det är att växa upp på 1960- och 1970-talet utifrån ett barns perspektiv och vilka begränsningar som fortfarande existerar och hur nära de svartas historia ligger i tiden. Skildringen kommer aldrig med några pekpinnar utan författaren har verkligen varit sitt eget barndomsjag troget genom att inte låta upplevelserna färgas av det vuxna perspektivet. Det känns äkta, trovärdigt och sant. Personligen så tycker jag att känslorna förstärks när boken är skriven på fri vers, det ger en helt annan konstnärlig frihet och eftersom vi bara får ta del av ögonblick av författarens liv så blir hela boken väldigt koncentrerad trots sitt rika omfång. Det här är verkligen ett skolexempel på en bok som man läser för njutnings skull och där kunskap kommer på köpet. Genom den här boken får jag som läsare ta del av en livshistoria och ett perspektiv som jag annars väldigt sällan kommer nära. Tänk vad böcker kan göra. Jag kommer aldrig att kunna förstå men jag kan komma lite närmare. Jag har inte läst något annat av den här författaren men utifrån enbart den här boken så kan jag tycka att hon är väl värd ALMA priset som hon mottog 2018. 

Betyg: 4/5

Köp den här: Adlibris & Bokus


Enklav

Titel: Enklav
Författare: Ann Aguirre
Antal sidor: 247 (Pocket)
ISBN: 97891 7645 2639
Publiceringsår: 2016 (Original: 2011)
Serie: Razorland #1
Originaltitel: Enclave
Första mening: "Jag föddes under den andra förintelsen."

Handling: New York ligger i ruiner och större delen av invånarna utplånades för länge sedan av pesten. Några lyckades överleva och en grupp av dessa sökte sig ner under jorden där de nu lever i olika enklaver. I en av dessa föds Deuce och på sin femtonårsdag genomgår hon en blodritual som gör henne till jägarinna, hennes uppgift är att hålla de zombieliknande Freaksen borta från enklaven. Som sin partner i jakten får hon Fade, en kille som sägs komma från Topside även om det enligt De Äldste ska vara omöjligt. När Face och Deuce upptäcker att den närmaste enklaven har blivit förintad av Freaksen och att deras enklav står näst på tur tror inte någon på dem och de förvisas upp till Topside, vilket borde betyda en säker död. Deuce upptäcker dock att alla historier som hon har hört om Topside inte stämmer, på ett sätt är det bättre än vad hon har hört men på många sätt är det också mycket sämre.

Omdöme: När jag har läst andra recensioner om den här boken så verkar det som att de allra flesta tycker att bokens största fördel är att allt går så väldigt snabbt, det finns liksom inga onödiga partier men då heller inte utrymme för läsaren att lära känna huvudkaraktärerna. Vilka är de förutom supermänniskor som älskar att slåss? För slåss skulle jag säga är nästan det enda de gör genom hela boken. De slåss mot några zombievarelser, mot andra klaner, mot varandra och så vidare. Dessutom tyckte jag att boken bara kändes som en transportsträcka till vad som komma skall. Nästan hela bokens handling avslöjades dessutom i baksidestexten så jag kände ju aldrig att den var speciellt spännande heller eftersom jag hela tiden visste vad som skulle hända. Som i de allra flesta amerikanska ungdomsdystopierna innehåller den här boken dessutom ett helt meningslöst triangeldrama. Som ni kanske hör kommer jag knappast att kasta mig över nästa del i trilogin men det kan hända att jag läser den någon gång framöver bara för att jag gillar att avsluta påbörjade serier. Visst är det något tillfredsställande med det? Särskilt när det endast är en trilogi, då känner jag att man borde klara av det. Och om samtliga böcker är ungefär lika tjocka som den här så blir det ju inte mer än vad en bok skulle vara. 

Betyg: 2/5

Köp den här: Adlibris & Bokus