Du är inte ensam, Star girl

Titel: Du är inte ensam, Star girl
Författare: Eva Susso & Moa Eriksson Strandberg
Antal sidor: 292 (Kartonnage)
ISBN: 97891 8770 7452
Publiceringsår: 2016
Serie: -
Originalttiel: -
Rekommenderad läsålder: 9-12 år
Första mening: "Hej! Jag är snart 13 år (fyller den 18 november) och söker en mejlvän som också går i sexanoch inte är lättchockad."

Handling: När Milo söker en mejlvän får han kontakt med Stella, eller Star girl som hon kallar sig. Milo och Stella delar med sig av allt som händer i deras liv och de lovar att inte ha några hemligheter för varandra. Kontakten med den andra blir deras andningshål, en plats där de kan vara sig själva fullt ut utan att känna omgivningens krav på vem de borde vara. Deras vänskap kommer dessutom hjälpa dem att våga bli det de själva vill bli. 

Omdöme: Jag hade inte så höga förhoppningar på den här boken men gick ändå in med tanken om att jag kunde bli positivt överraskad, många har ju jämfört boken med Sandor slash Ida fast för en yngre målgrupp och jag kan inte riktigt hålla med. Det enda som egentligen är likt skulle väl vara mejlkonversationerna då annars tycker jag att en jämförelse dem emellan är lite orättvis. Jag känner spontant bara att jag är ganska ointresserad av handlingen och av personerna bakom mailen. Jag tycker också att det är lite tråkigt att berättarrösterna inte skiljer sig åt mer, att det känns som om det lika gärna hade kunnat vara en och samma person om inte omständigheterna i mailet hade avslöjat vem av dem det handlade om. Samtidigt förstår jag att det hade känts ganska osannolikt att två väldigt olika karaktärer hade kunnat komma varandra så nära. Jag hade också förväntat mig att komma karaktärerna ännu närmare, att innehållet i mailet och hemligheterna som de avslöjade hade känts ännu ärligare. Nu blir det mer att ett mail handlar om döden, ett om mens, ett om att bli kär, ett om att bli mobbad, ett om skilsmässa, ett om homosexualitet, ett om tvångstankar och så vidare men det är inget ämne som de direkt går på djupet på utan det bara snuddas vid allt och så känns det som om de glömmer bort det i samma sekund som de har skrivit det. Jag tror helt enkelt att ämnen som dessa berör trettonåringar mycket mer än vad som framkommer här. Jag hade helt enkelt förväntat mig lite mer känslor a la Mårten Melin om ni förstår hur jag menar.

Samtidigt kan det väl också vara en fördel att det är så pass många ämnen som boken tar upp, jag kan tänka mig att den kan passa för klassrumsdiskussioner eftersom nästan alla borde kunna känna igen sig i något av problematiken och tankarna. En klassisk högläsningsbok för årskurs fem med andra ord. 

Betyg: 2/5

Köp den här: Adlibris & Bokus

Böcker som jag tidigare har läst av Moa Eriksson Sandberg:
Paris, Lola och jag
Vi går på babysim
Babydisco
Sigrid och Affe räddar djuren

Böcker som jag tidigare har läst av Eva Susso & Anna Höglund:
Alla frågar sig varför

Böcker som jag tidigare har läst av Eva Susso & Moa Eriksson Sandberg:
8 saker du aldrig skulle våga


Övergångarna

Titel: Övergångarna
Författare: Andreas Kundler & Lisa Linder
Antal sidor: 319 (Kartonnage)
ISBN: 97891 2970 4075
Publiceringsår: 2017
Serie: Landet Verdisia #1
Originaltitel: -
Rekommenderad läsålder: 9 - 12 år
Första mening: "Morfar stod tyst och såg på honom medan han tog på sig ytterkläderna."

Recensionsexemplar från Rabén & Sjögren

Handling: När Anton går på sin morfars begravning dyker det upp en man där som säger att Antons morfar och han var arbetskamrater för länge sedan. Men trots att Anton och hans morfar stod varandra väldigt nära så har Anton aldrig hört talas om mannen och det verkar ingen annan heller ha gjort. Några dagar senare får Anton ett mystiskt brev utan avsändare där det står att Anton behöver få veta saker om sin morfar, saker han har hållit hemliga. Det visar sig att hemligheterna är både större och hemskare än Anton har kunnat föreställa sig och nu är det upp till honom att fullfölja det hans morfar har påbörjat.

Omdöme: Jag måste erkänna att jag trots att jag var lite avogt inställd till boken från början av någon outgrundlig anledning, fantasy är generellt sett inte mitt starkaste kort, så måste jag medge att historien sög tag i mig och att jag läste ut boken i ett svep. Det tog i och för sig inte så lång tid med tanke på dess målgruppsanpassning, med enkelt språk och luftig text, men jag kan säga att den hela tiden höll mitt intresse vid liv. Det är ju dock svårt att läsa den utan att komma och tänka på Bröderna Lejonhjärta men en värld i livet efter detta som ligger i spillror, där det härskar en tyrann och där det blir upp till ett barn att rädda ett helt rike. Likheterna slutar väl egentligen där och det är klart att man ska få skriva böcker som handlar om vad som händer när man dör, jag menar bara att det är svårt att inte jämföra och att den jämförelsen alltid kommer att bli orättvis. 

Språkligt är den lättläst och till stor del målgruppsanpassad. Det är mycket fokus på handling och inte så mycket på karaktärerna i sig vilket gör att den nog kan passa de allra flesta läsarna, vana som mindre vana. Men jag kanske till och med skulle vilja skjuta upp målgruppen ett steg till att säga att den snarare är för åldern 12-15 än för 9-12 eller något mittsegment däremellan i alla fall. Dels beror det på huvudpersonens ålder och kretsarna han rör sig i med fester och rökning men också för att scenerna med Övergångarna kan uppfattas som lite obehagliga. Summa summarum har författarna skrivit en helt okej debut som är både spännande och medryckande men det kanske inte är en historia som jag kommer att bära med mig under en längre tid, men ibland kan det väl få vara skönt att vissa böcker bara kan få fungera som underhållning och inte mer inte sant? 


Betyg: 3/5 

Köp den här: Adlibris & Bokus

Wursten och veganen
 
Titel: Wursten och veganen
Författare: Åsa Asptjärn
Antal sidor: 191 (Häftad)
ISBN: 97891 6389 4121
Publiceringsår: 2017
Serie: -
Originaltitel: -
Rekommenderad läsålder: 9-12 år
Första mening: "Jag heter Wursten och är tolv år."

Handling: Wursten, eller Bodil som hon egentligen heter, är tolv år och har precis slutat sexan. Det är sommarlov och Wursten börjar sakta inse att hon och Veronika inte längre är bästisar. Veronika har vuxit ifrån hemliga klubbar och serietidningar och vill hellre hänga med Emmy och prata om mens och killar. Då dyker plötsligt den nyinflyttade Diana upp och vare sig Wursten vill det eller inte så har Diana bestämt sig för att de ska bli kompisar, så det blir de. Så helt plötsligt, utan att Wursten egentligen kan förklara exakt hur det gick till, har hon genomfört sin första politiska aktion, fångat en iller och dessutom gjort inbrott för att byta ut alla korvar i kiosken mot vegetariska alternativ. 

Omdöme: Som alltid med Åsa Asptjärn så finns det en humoristisk underton i hennes böcker men jag måste säga att Emanuel Kent tilltalar mig mer än vad Wursten gör. Jag tycker inte att Wursten som karaktär känns lika rolig eller intressant som Emanuel och jag vet inte om det kan ha att göra med att målgruppen på böckerna är en annan? Att mer fokus läggs på handlingen för mellanåldern och att karaktärerna får mer utrymme att växa i böckerna för tonåringar? Jag vet inte om det är så men det är min spontana reaktion på just det här fallet. Sedan tror jag kanske att jag har lite extra höga förväntingar på karaktärerna i böcker som är skrivna av Åsa Asptjärn just för att hon är så himla bra på att göra karaktärerna till levande människor, en mästare på gestaltning helt enkelt. Så boken är fortfarande såklart väldigt bra och jag tänkte inte ens på att det var en bok skriven för tolvåringar vilket är ett bra betyg för det betyder att språket inte kändes så avskalat eller nedbantat bara för att anpassas. Så på det stora hela en väldigt bra bok men kanske inte en läsupplevelse som jag bär med mig en längre tid. Jag hoppas dock verkligen att den här boken hittar många läsare i målgruppen! 



Köp den här: Adlibris & Bokus

Böcker som jag tidigare har läst av Åsa Asptjärn:
Konsten att ha sjukt låga förväntningar (Emanuel Kent #1)
Manifest för hopplösa (Emanuel Kent #2)
Rimligt lyckade ögonblick (Emanuel Kent #3)