Månadsutvärdering - Februari
 
 
 
Böcker som lästes i februari:
M.J. Arlidge - Bro bro breja
Kristina Ohlsson - Sjuka själar
Abigail Tarttelin - Golden boy
Åsa Asptjärn - Rimligt lyckade ögonblick
Sofia Nordin - Om du såg mig nu
Kajsa Gordan - Om jag får stanna
 
Varav egna: 2
Varav lånade: 5
 
Bästa boken: Golden boy
Sämsta boken: Om jag får stanna
 
Antal köpta: 10
 
Kommentar: Vad innebär det egentligen att läsa mycket eller lite? Jag känner själv att jag läser ganska lite nuförtiden men 7 böcker på en månad kanske inte kan räknas som lite? Eller? Det finns liksom alldeles för många böcker som jag vill läsa och alldeles för lite tid - det är nästan så att det känns överväldigande. Om jag ens ska ha en chans att hinna läsa allt jag vill kanske jag borde börja prioritera bort de böcker som jag inte ens tror från början att jag kommer att gilla. Mina prioriteringar är helt enkelt knas.
 
Filmer som recenserades i februari:
 
Böcker som ej recenserades på bloggen:
Kerstin Lundberg Hahn - Pank och kär (Typiskt Tobias! #3)
Christina Lindström - Hugo och kepskampen
Wiley Blevins - Dödluvan och vargen
Christina Lindström - Leo och de lösa tänderna
Eva Susso - Alla frågar sig varför
Kristina Ohlsson - Det magiska hjärtat
Ulf Stark - Amy, Aron och Anden
Martin Widmark - Huset som vaknade
Lena Lilleste - Kidnappare på nätet (Tommy & Flisen #2)
Lena Lilleste - Mordbrand på skolan (Tommy & Flisen #8)
 
Bro bro breja
 
 
Titel: Bro bro breja
Författare: M.J. Arlidge
Antal sidor: 372 (Pocket)
ISBN: 97891 7461 6255
Publiceringsår: 2016 (Original: 2014)
Serie: Helen Grace #2
Originaltitel: Pop goes the weasel
Första mening: "Dimman svepte in från havet och kvävde nästan staden."
 
Handling: En man som utåt sett verkar ha levt ett skötsamt liv hittas mördad på en plats där prostitution och droghandel frodas. Någon har dessutom skurit ut hans hjärta och lämnat det utanför familjens dörr. Det är det första offret och för Helen Grace står det snabbt klart att hon jagar en seriemördare. En seriemördare som är smart nog att inte lämna några spår vid mordplatsen och som förmodligen inte kommer att sluta döda förrän polisen kommer ikapp.
 
Omdöme: För det första, vad är grejen med titeln? Ja, den har tydlig koppling till den förra boken i serien som var Ole dole men den kändes ändå som om den hade lite mer med handlingen att göra än vad Bro bro breja har? Aja, inte mer om det nu. Upplägget är samma som i den förra boken med Helen Grace i huvudrollen som ska jaga fatt på en seriemördare. Ingen "vanlig" seriemördare heller utan det är råa mord och brutala handlingar. Precis så som ni vet vid det här laget att jag alltid faller för. Jag kan se att det här inte är jättevälskrivet och jag kan se att karaktärerna bara berörs på ytan och att mycket lämnas därhän men jag bryr mig inte eftersom den är så väldigt spännande. Det är korta kapitel och små instick av cliffhangers som gör att man vill veta mer och mer och precis när det verkar som om Helen Grace med kollegor tror att de är nära att ta fast mördaren (som läsare vet man att det är för långt kvar av boken för att de ska kunna fånga in mördaren där och då) så händer något oväntat som vänder på spelplanen igen. Helt enkelt en ganska klassisk hårdkokt deckare med en seriemördare skulle jag säga.
 
Huvudpersonen Helen Grace kan jag varken lyfta eller sänka för jag vet inte riktigt vad jag tycker om henne, vilket i sig gör henne till en intressantare karaktär än många andra. Hon känns ändå ganska nyanserad. Hon är inte alltigenom varken ond eller god utan hon har sina sidor åt båda hållen. Hon lever ensamt och ganska isolerat med få eller inga vänner alls. Vilket är bra för då kan hon helt gå upp i jobbet och fokusera på att ta fast mördaren istället för att det ska behöva bli den här balansen mellan karaktärernas jobb och privatliv. Lite privatliv finns det såklart, men det är framförallt koncentrerat till kollegorna tycker jag och inte så mycket kring Helen Grace själv. Jag gillar ju det, när jakten på mördaren får ta den största platsen och diskbänksbråken faller bort. Men det beror ju helt på vilken sorts deckare man gillar. Jag gillar det här. Det råa. Det mörka. Det osannolika.
 
 
Betyg: 4/5
 
Köp den här: Adlibris & Bokus
 
Böcker som jag tidigare har läst av M.J. Arlidge:
Ole Dole (Helen Grace #1)
 
Sjuka själar
 
Titel: Sjuka själar
Författare: Kristina Ohlsson
Antal sidor: 381 (Pocket)
ISBN: 97891 7579 2002
Publiceringsår: 2016
Serie: -
Originaltitel: -
Första mening: "-Välkommen."
 
Handling: Lukas återvänder till sitt barndomshem tio år efter att det mest förfärliga ägde rum. Lukas försvinner tre dagar innan han ska ta studenten men hittas senare med svåra skador, så pass svåra skador att han inte minns något av det han har varit med om. Det enda han och alla andra vet är att två personer tidigare har försvunnit på samma sätt men att det bara är Lukas som har återvänt. Nu är han tillbaka där det skedde och hoppas att han ska kunna räta ut alla frågetecken en gång för alla. Vad var det som hände? Och vem var det som förstörde hans liv? 
 
Omdöme: Är det något som Kristina Ohlsson kan så är det att skriva en historia med bra driv, helt enkelt en bladvändare om man vill använda det uttrycket, oavsett genre för den här boken är inget undantag. Jag har sett på andra bloggar att de inte vill definiera boken som en skräckroman eller att själva ordet skräckroman motsäger sig självt eller att det är mer en thriller eller en pyskologisk spänningsroman eller till och med en deckare man jag tänker inte gå djupare in på att försöka definiera genren eller sätta boken i varken det ena eller det andra facket utan jag tyckte att den var väldigt obehaglig och att det fanns stunder när jag satt som fastnaglad i boken och undrade om jag verkligen skulle fortsätta att läsa den innan jag skulle sova och det räcker som definition för skräckroman för mig. Den är som sagt väldigt snabbläst med korta kapitel och små cliffhangers som gör att man bara vill läsa en sida till och en sida till och en sida till. Det kanske inte är ett litterärt mästerverk men att det är underhållning är det nog få som kan säga emot. Jag tyckte i alla fall att den var väldigt spännande!
 
Den enda ganska stora invändningen jag har är väl egentligen angående slutet, som jag inte känner mig helt tillfreds med. Jag tycker att det dels slutade ganska abrupt men också att det inte blev något riktigt avslut på historien. Jag har inga problem med öppna slut, men det här var något annat. Det här kändes lite som om det var svårt att sy ihop säcken och då var det som blev den bästa lösningen. Lite så.  
 
 
Betyg: 4/5
 
Köp den här: Adlibris & Bokus
 
Böcker som jag tidigare har läst av Kristina Ohlsson:
Silverpojken
Askungar (Fredrika Bergman #1)
Tusenskönor (Fredrika Bergman #2)
Änglavakter (Fredrika Bergman #3)
Paradisoffer (Fredrika Bergman #4)
Davidsstjärnor (Fredrika Bergman #5)
Lotus blues (Martin Brenner #1)
Mios blues (Martin Brenner #2)
Det magiska hjärtat