Omdöme: Jag tror att de allra flesta känner till Jan Lööf, om inte till namnet så till bilderna. För visst minns man böcker som Sagan om det röda äpplet och Skrotnisse? Han har dessutom ett speciellt sätt att teckna som gör att man känner igen hans bilder även om man inte vet att det är han som är upphovsmannen. Och han är mer än en barnboksillustratör, fick jag veta genom den här boken. Så upplysande är den allt. Och lite smårolig på sina ställen. Och lite mer allvarsam på andra ställen. 

 

Det är roligt att den är så pass omfångsrik som den är och att Jan Lööfs egna små korta kommentarer har fått ta plats och inte några längre biografiskt skrivna stycken. Det gör att den fungerar både för vuxna och för barn. Jag är nämligen tämligen säker på att barn kan förtrolla sig länge i dessa bilder med dess detaljrikedom och att vuxna förmodligen minns dem från sin egen barndom. Samtidigt som man som läsare får reda på lite mer om mannen bakom bilderna. 

 

Jan Lööf säger själv att han fortfarande är en pojke men i en gammal mans kropp och att det fortfarande är flygplan och bilar och skrot som han tycker är roligast att rita och att det därför inte blir så mycket kvinnor med i bilderna. För det är något som han har fått kritik för säger han, befogad kritik. Men i nästa stund låter han en av bilderna i boken säga i en pratbubbla "och så glöm inte att rita lika många killar som tjejer i boken! Annars väntar spöstraff!" Det gör mig lite fundersam. Han skriver vidare att det var lättare förr, när det inte fanns några krav och han fick skriva och rita vad han ville. Det är märkligt hur mycket få ord kan säga. För det står inte mycket alls i den här boken men ändå känner jag att jag vet massor om Jan Lööf, det gör jag självklart inte. Men det är en bra känsla att få med sig efter att ha bläddrat i en sådan här bok.

 

 

Köp den här: Adlibris & Bokus & Cdon