Titel:Divergent
Författare: Veronika Roth
ISBN: 978 0 00 742042 1
Antal sidor: 487 (pocket)
Första mening: "There is one mirror in my house."
Handling: Boken utspelar sig i Chicago någon gång i framtiden, i en framtid där människor blir indelade i så kallade falanger beroende på vad deras personligheter visar i ett test vid sexton års ålder. De måste inte välja den grupp som testet visar men de allra flesta gör det, för att känna sig som hemma och vara med likasinnade. Vilket är just det samhället är uppbyggt på, att man ska vara med likasinnade och inte ifrågasätta och inte tänka utanför det man har valt.
De fem falangerna är:
De osjälviska, som är samhällets ledare.
De modiga, som skyddar samhället mot faror.
De fridfulla, som står för det kulturella.
De ärliga, som har hand om det rättsliga systemet.
De lärda, som studerar all kunskap.
Beatrice eller Tris som hon senare kommer att kalla sig kommer från De osjälviska, men känner själv att hon inte riktigt passar in. Det faller henne inte naturligt att först tänka på andra och sedan på sig själv, tycker hon själv. Men väljer hon att lämna sin tillhörighet, sin falang, så lämnar hon även sin familj bakom sig. Falangen är tjockare än blod.
Dessutom har det visat sig att falangerna är på väg bort från deras ursprungliga målsättningar och har blivit allt girigare efter makt. Det råder konkurrens, hot och oförståelse mellan de olika grupperingarna. Det ligger i luften att något stort är på väg att hända.
Omdöme: Jag vet inte hur många positiva recensioner som jag har läst om den här boken och jag förstår verkligen reaktionerna även om jag själv inte riktigt blev så uppslukad som så många andra verkade bli. Jag hade velat ha en större bakgrundshistoria till varför samhället kom att bli uppbyggt så som det blev, med de olika falangerna. Dessutom hade jag velat få en större förståelse för samtliga falanger, de fridfulla kom väldigt mycket i skymundan och nämndes knappt i boken mer än i förbifarten.
Det fanns även andra partier i boken som jag hade svårt för - den första delen i introduktionen av nya medlemmar. Utan att avslöja för mycket så var det bitar med slagsmål och mobbning som jag inte riktigt ville gå med på att det skulle vara där, bitar som dessutom tog för mycket plats i boken enligt min mening.
Däremot får jag, till min egen stora förvåning, ett visst tycke för huvudkaraktären Tris. Hon känns inte som en överdriven hjälte eller som en omänsklig människa. Hon känns bara som en vanlig tonåring med en tonårings problem, även om hon får lite mer att bära på sina axlar än rädslan för att aldrig utveckla några bröst eller få kyssa en pojke. Och ja det är klart att även jag blir trollbunden av Four.
Så sammantaget om man slår ihop det lite negativa med det positiva så får man faktiskt en underhållande och medryckande historia. Det är spänning och kärlek och vänskap och förräderi och mycket annat som gör att man nästan hela tiden vill vända blad för att se vad som kommer att hända.
Vem rekommenderar jag den till? Till dig som gillade Hungerspelen. (Nej, den är inte exakt precis likadan men det är inte jättemycket som skiljer heller.) Till dig som gillar dystopier. Till dig som gillar ungdomsböcker generellt. Till dig som vill hänga med i snackisarna i bokvärlden.
Betyg: 4/5
4 kommentar(er)
