Omdöme: Det är svårt att ta in vad det egentligen var som försigick under andra världskriget, om möjligt ännu svårare är det att ta till sig hur det kunde drabba en tioåring. Leon tar med oss på en resa från hans barndomsby, vidare till Krakow, till gettot, till fabriken och till sist även vidare genom livet. Många var de gånger då Leon tänkte att han inte skulle ta sig levande därifrån, det är svårt att ta in att ett barn ska behöva tänka så. Det hela skedde dock inte i en handvändning utan reglerna kom successivt. Först fick judarna särskilda platser på bussar och spårvagnar och sedan fick de inte åka alls. Först fick de inte sitta på en parkbänk och sedan fick de inte vara i parkerna alls. Först bad nazisterna om frivilliga som ville lämna staden och sedan gick de in och tog dem själva, när människorna insåg vart de egentligen volontärade för att åka. 

 

Boken är skriven ur perspektivet av ett barns personliga betraktelser, hur barn som först var hans bästa vänner snart kom att reta honom eller hur han sprang ärenden åt människor för att tjäna ihop till en brödkant att dela med familjen och på så sätt undvika svält. Hur han tvingas stå och se på medans hans bror förs bort till Auschwitz framför hans ögon. Jag vet inte riktigt vilken målgruppen är men med tanke på förlaget så antar jag att den är skriven till en lite yngre sådan och ja, det skulle väl fungera. Det är klart att boken är hemsk men den är inte fysiskt hemsk, det förekommer misshandel men inte ren tortyr. Dessutom slutar boken relativt lyckligt, med tanke på omständigheterna, då vi som läsare får veta hur det gick för Leon och vilket liv han kom att leva. 

 

Det är intressant att boken tar upp perspektivet att bara för att kriget tog slut så fick inte hatet ett abrupt avslut, det var svårt att vara jude även efter kriget. Människor kastade stenar, hotade och anklagade även när judarna var fria och många av dem flyttade till andra länder för att börja om. Leon med föräldrar flyttade till USA. Hat förekom dock även i det nya förlovade landet, Leon fick till exempel lära sig att han inte fick sitta längst bak i bussen eftersom den delen var reserverad för mörkhyade. Han insåg snabbt att hatet fanns även i andra former än de han själv hade upplevt. 

 

Det är en välskriven bok som är relativt lättläst, dock blir det mest händelser som staplas på varandra i en strid ström. Jag antar att det blir så när boken är så pass kort som den är, det finns inte plats att gå djupare in på specifika händelser. 

 

 

 

Köp den här: Adlibris & Bokus & Cdon