Jag har sett att ett populärt nyårslöfte/nyårsmål verkar vara att vårda läslusten. För någon månad sedan tog Lotta Olsson tog upp samma ämne på DN. Jag skulle också vilja vårda min läslust men jag har märkt att jag har vissa svårigheter med det, speciellt samtidigt som man vill vara en bokbloggare som hänger med i svängarna. Jag vill läsa det som är nyutgivet och jag vill läsa det som hamnar i debatterna i media och jag vill läsa för att lära och jag vill läsa det som verkar gå hem hos andra bokbloggare och jag vill läsa allt det som jag vill läsa för min egen skull. Det är svårt att kombinera med läslusten.
En annan sak som också är en bidragande orsak till att jag nästan äter av min egen läslust, är att jag har som princip att läsa ut samliga böcker som jag påbörjar. Jag kan lida mig igenom etthundra, tvåhundra, trehundra och uppemot femhundra sidor av vad jag tycker är rent dravel bara för att jag vill kunna säga "Jo, den boken har jag läst. Den var rent ut sagt skitdålig men jag har i alla fall läst den." Det finns främst två orsaker till mitt ställningstagande och det ena är att jag inte vill att någon ska kunna komma och säga att jag har fuskat eller inte givit en bok en ärlig chans och den andra är att jag alltid vill veta hur en bok slutar, oavsett hur dålig jag än tycker att den är. Det är även dessa anledningar som gör att jag fortsätter att läsa böcker som ingår i en serie även om jag inte fastnar för den första delen. Någonstans inom mig hoppas jag alltid på att en bok ska vända och bli till en av de där få böckerna som verkligen tar mig med storm.
Däremot ser jag mig själv som en van läsare, en trogen läsare eller en nördig läsare beroende på vad man vill kalla det och till sällanläsaren uppmanar jag inte till det här beteendet. Det är viktigt med läslust, för en person som väldigt sällan läser annars. För mig handlar inte läsningen bara om läslust eller avkoppling utan det är ett intresse som kräver lite dedikation, precis som vilket annat intresse som helst. På gymmet tränar jag muskler och hemma tränar jag hjärnan.
Hur ser ni på det här med läslusten? Behöver den vårdas eller finns den alltid där? Måste man ge alla böcker en chans och om inte när är det i så fall okej att avbryta? Jag vet att vissa har satt upp regler för sidantal som måste harvas igenom först medan andra ger upp om de inte fångas direkt. Handlar läsningen bara om avkoppling för er eller ser ni den lite mer som jag gör, som ett intresse som ibland kan kräva lite uppoffringar för att man ska kunna ta sig framåt? Ni behöver inte svara i kommentarsfältet utan gör gärna ett inlägg på er egen blogg om ni hellre önskar. Jag tycker trots allt att det är ett ämne värt att ta upp till diskussion.
12 kommentar(er)
