Omdöme: Den grundläggande tanken i boken, tycker jag, berör frågan om det går att skapa intelligent liv eller om det är något som är begränsat till mänsklig biologi. Intressant frågeställning, dock så fängslar inte boken mig för det. Sam Ghazi är poet och det märks lite, för ibland så känns det som om varje ord är avvägt och det blir en ansträngning att läsa istället för en flytande känsla.

 

Jag lyckas inte känna något alls för Chepheus som för mig endast blir en robot utan det där själsliga som gör oss till människor. Hade jag känt att Chepheus var mänsklig hade förmodligen historien berört mig mer. Inte heller kommer vi som läsare någon annan karaktär närmare, Simona berörs bara ytligt och överlag porträtteras hela samhället svagt. Jag hade gärna sett en lite fylligare bakgrund till varför samhället och just Stockholm ser ut som det gör, både i form av politik men även i form av samhällsnormer. Det nämns till exempel att samhället saknar skyddsnät och att partnerskap med flera personer samtidigt är vanligt, jag hade gärna sett en större bakgrundshistoria till det och vad det har fått för konsekvenser. Berättelsen är lite för koncentrerad runt Chepheus och hans inre liv.

 

Sedan hade jag svårt för alla tekniska detaljer och redogörelser och jag får erkänna att jag skumläste vissa partier. Det ska också föras till protokollet att jag har väldigt dålig fantasi, liten erfarenhet av den här typen av bok och ganska snabbt dömde ut den som tråkig. Jag var helt enkelt inte den optimala läsaren. 

 

 

 

Köp den här: Adlibris & Bokus & Cdon