Titel: Det hänger en ängel ensam i skogen
Författare: Samuel Bjørk
Antal sidor: 454 (Inbunden)
ISBN: 97891 4622 5997
Publiceringsår: 2014 (Original: 2013)
Serie: -
Originaltitel: Det henger en en engel alene i skogen
Första mening: "28 augusti 2006 kom en flicka till världen på förlossningen på Ringerike sjukhus i Hønefors."
Recensionsexemplar från Wahlström & Widstrand
Handling: En flicka har hittats hängande livlös i ett träd med en skolväska på ryggen och en lapp om halsen där det står "jag reser ensam". Det är ett ytterst besynnerligt fall och Holger Munch utses till chef över en specialgrupp, hans enda villkor är att även Mia Krüger ska komma tillbaka till polisen efter en lång frånvaro. Att övertala henne blir dock inte lika lätt. Mycket pekar på att mördaren kommer att slå till igen och det blir en kamp att finna den skyldiga innan nästa offer hittas. Utredningen blir dock allt mer personlig och det visar sig att både Holger Munch och Mia Krüger är brickor i mördarens cyniska lek.
Omdöme: Det här är en författare som har jämförts med Jo Nesbø och vissa likheter finns där, även om de inte kan klassificeras som avgörande för en rättvis jämförelse. Det här är en bok som är en riktig bladvändare och det är spänning från första till sista sidan, det händer saker nya hela tiden och fallet tar nya riktningar och vänder och får nytt liv flera gånger. Det händer dock ibland att jag undrar varför författaren går in så noga på vissa vittnen som bara förekommer en sida eller två men jag antar att det bidrar till helheten och ett ännu större persongalleri, får boken att framstå som verkligare än om det bara hade varit fokus på mordutredarna i specialgruppen.
Huvudpersonen är dessutom inte heller, hör och häpna, alkoholist eller beroende av andra droger eller stimuleringar. Holger Munch enda last är cigaretter och det är inte alls lika påfrestande för utredningen eller karaktärerna runtomkring. Mia Krüger däremot framställs som superhjälten i gruppen eller snarare superhjärnan som kan lista ut saker om mördaren bara av att titta på materialet. Jag gillar ju sådant, ensamma superhjärnor, även om hon inte är i klass med eliten inom genren. Att det är mer tankeverksamhet än våld bidrar också till att boken faktiskt sticker ut lite i en annars så stereotypisk genre. Det finns inga brutala ingående beskrivningar av mordens tillvägagångssätt, inte heller är det en centimetergenomgång av brottsplatsen och sist men inte minst finns det ingen beskrivning över hur hjärnan sågades isär vid obduktionen, det är inte där de finner svaren på sina frågor.
Det är alltså en relativt lågmäld deckare även om tempot är högt och det förekommen en seriemördare. Ingredienser som annars brukar ligga till grund för en hel del våldsamheter och skottlossningar. Ja, det är en seriemördare och visst är jag snabbt ganska förlåtande för resten då för är det något som jag har snöat in mig på så är det just sådana och gärna så sinnesrubbade som möjligt. Då är det mycket möjligt att det direkt blir en fullpoängare hos mig. Jag hoppas att det kommer att komma fler böcker i en serie om Holger Munch och Mia Krüger. Den kan ersätta det tomrum som en viss Harry Hole har lämnat efter sig.
Betyg: 5/5
6 kommentar(er)
