Titel: Hälsningar från havets botten
Författare: Christina Lindström
Antal sidor: 208 (Kartonnage)
ISBN: 97891 32164 705
Publiceringsår: 2015
Serie: -
Originaltitel: -
Rekommenderad läsålder: 12-15 år
Första mening: "Jag ska bara ligga så här lite, lite till eftersom tusen jungfrurs fingertoppar faktiskt, lite förvånande, just sträckte sig efter mig när väckarklockan ringde."
Handling: Första dagen på musikgymnasiet får Fille syn på Hanna. Samma Hanna som har en tvillingssyster, som gick i Filles klass på lågstadiet, som han var bottenlöst förälskad i och som sedan spårlöst försvann. Nu är hon tillbaka och Fille faller handlöst ännu en gång. Den här gången blir det början på en trevande kärlekshistoria.
Omdöme: Christina Lindströms debutroman är en fantastisk skildring av känslostormarna som en förälskelse innebär på gymnasiet berättat från en killes perspektiv. Den är välskriven och full av smart humor med hög igenkänningsfaktor och trovärdiga dialoger. Bokens största behållning är huvudpersonen Fille som känns som en riktigt hygglig grabb, för att uttrycka det väldigt gammalmodigt. (En hyvens kille skulle man också kunna säga) Han känns sorgfri på något uppfriskande sätt trots att han är långt ifrån bekymmersfri. Han är den han är och verkar inte bry sig om så mycket vad andra tycker. Han är lite av klassens clown och hamnar på så sätt någonstans i mitten i den sociala hierarkin och går väl med alla. Han har hela tiden nära till humor och låter inte sig nedtyngas trots motgångar. Han är en frisk fläkt helt enkelt. Hanna blir å andra sidan Filles motsats, trots att de är väldigt lika på många plan. Hanna är tystlåten, blyg och vill helst smälta in bland skuggorna utan att varken synas eller höras. Men tillsammans med Fille växer hon i sig själv.
Filles pappa är också en intressant karaktär, musikern som inte lyckades riktigt så bra med karriären som han hade velat och som inte vill göra tråkiga saker eller växa upp och som inte kan ta itu med sorgen efter Filles mamma. Jag tycker att Filles relation till sin pappa och sin farmor porträtteras väldigt fint utan att det blir övertydligt. Det får stå mellan raderna och i deras dialog med varandra.
Särskilt spännande eller medryckande blir historien dock aldrig. Men på högstadiet brukar de älska att läsa om kärlek så jag tror definitivt att den kommer att gå hem där, och det är ju det som är det viktigaste. Att den faktiskt läses. Det är dock inte bara en kärlekshistoria utan det finns många skeenden som lurar i periferin. Som vad som har hänt med Filles mamma? Varför flyttade Hanna ifrån staden i fjärde klass? Vad har hänt med hennes tvillingssyster? Varför agerar Edwin, Filles kompis, så som han gör? Mycket bra bok kort sagt.
Betyg: 3/5
0 kommentar(er)
