Titel: Väckelse
Författare: Stephen King
Antal sidor: 13 tim 45 min (Ljudbok)
ISBN: 97891 7433 2759
Publiceringsår: 2014 (Original: 2011)
Serie: -
Originaltitel: Revival
Uppläsare: Reine Brynolfsson
Första mening: "Livet är åtminstone på ett sätt verkligen som en film."
Handling: Det är tidigt 60-tal i New England och Jamie Morton vet ännu inte om att skuggan av den man som faller över honom när han som barn leker i gruset kommer att förfölja honom för resten av livet. Det är första gången som Jamie träffar pastor Charles Jacobs men långt ifrån den sista. Charles Jacobs är fanatiskt intresserad av elektricitet och när en olycka sker och han vänder Gud ryggen blir det istället hans kall. Med hjälp av maniska försök vill den föredetta pastorn dra fram världens alla dolda krafter i ljuset, vad det än har för konsekvenser och även om dessa krafter aldrig var menade för det mänskliga ögat.
Omdöme: Mina tankar går onekligen till Frankenstein av Mary Shelley när jag läser den här boken och det beror inte enbart för att den handlar om elektricitet. Det blir någon sorts kamp mellan religionen och kunskapen, en tidigare pastor som har förvisat sig själv till mörkret och som till sist själv vill träda in i positionen som Gud och se vad som finns bortom vår fattningsförmåga. Jag tror att Stephen King även är medveten om likheterna och att han har inspirerats av den för om jag inte hörde helt fel (Jag lyssnade ju på boken) så hette faktiskt familjen Shelley och deras dotter Mary innan giftermålet gjorde så att det istället blev Fay. Avslöjandet finns i de små detaljerna som sagt.
Det här är faktiskt min första kontakt med Stephen King, om enstaka noveller bortses, och efter att jag har läst om den här boken så förstår jag att den är väldigt mycket King men att den eventuellt inte är hans bästa? Jag tycker personligen att den är lite segdragen och att det inte händer något nämnvärt under större delen av boken. Jag hade fördomen att det skulle vara halsbrytande spänning, monster och onda krafter. Detta kommer inte förrän i slutskedet och innan dess är det som om mörkret bara ligger och ruvar, väntar på att förlösas och det blir på något sätt spännande även det om än i en annan form än när man bara vill läsa ett kapitel till och ett kapitel till och ett kapitel till. Själva slutet ska jag såklart inte tala så mycket om men det känns som ett bottenlöst svart hål och jag som älskar mörker i böcker blir faktiskt lite olustig till mods.
Överlag är den väldigt välskriven och det finns som sagt hela tiden en ton av mörker och en känsla av att helvetet när som helst kan braka loss men när det är en så lång uppstartssträcka så känner jag att slutet är över lite för snabbt. Jag vet inte om det var värt alla timmar av lyssnande för det. En bidragande faktor är såklart att jag inte är helt frälst i det här med ljudböcker ännu även om jag jobbar på det. Jag hade kanske tyckt annorlunda om jag hade läst den och fått bestämma tempo själv. Däremot vet jag att även om det var min första bok av Stephen King så kommer det inte att bli min sista.
Betyg: 3/5
2 kommentar(er)
