Omdöme: Att boken utspelar sig på en cirkus känner jag mig lite kluven till, djur på cirkus - det ger mig en negativ inställning direkt. Hur kan inte Manfred förstå att djuren kommer någonstans ifrån? Att de har föräldrar och en familj som de har blivit bortrövade ifrån? För trots att djuren kan tala så är det aldrig någon som har velat lyssna på dem, på deras drömmar och längtan. Det gör mig lite arg. Visst börjar cirkusdirektören och Manfred att lyssna så småningom och då är det som om tanken aldrig har slagit dem, att djuren kanske vill något annat än att uppträda på cirkus. Så naivt.

 

Men själva essensen i berättelsen, att längta till något som känns som hemma tycker jag är fint. Att sjölejonet längtar till havet, kaninen till skogen och något annat djur ut i öknen. Att längtan hem ser så olika ut. Och att hemlängtan kan man bära med sig hur lång tid det än går och hur bra livet än blir, det nya blir aldrig riktigt hemma. Vi människor kan också bli tvingade att fly från våra hem på grund av olika omständigheter och många gånger är nog tanken att resan ska bli kort, att man så småningom ska kunna återvända hem igen. Även om hem kanske har hunnit förändras en hel del sedan man var där sist. 

 

Men trots det så kommer jag inte undan den bittra cirkussmaken. Även om vissa djur frivilligt väljer att stanna på cirkusen så tycker jag ändock att det känns tragiskt. Illustrationerna försöker ändå fånga den här drömska bilden av en cirkus, som en plats för magi och popcorndoft. Och jag låter mig nästan dras med i äventyrsberättelsen. Men tyvärr faller det lite som ett korthus för mig. Det är ett fint omslag, fina illustrationer och en drömmig värld vi får kliva in i men sedan visar det sig att melankolin har fastnat i mig och fortsätter att existera även när jag har läst sista sidan. 

 

 

Betyg: 3/5

 

Köp den här: Adlibris & Bokus & Cdon