Titel: Jättehemligt
Författare: Barbro Lindgren
Antal sidor: 101 (Inbunden)
ISBN: 9129 534 038
Publiceringsår: 1971
Serie: Jättehemligt #1
Originaltitel: -
Rekommenderad läsålder: 9-12 år
Första mening: "Ingen ska få läsa det här."
Handling: Barbro är tio år och skriver om allt som känns viktigt i livet i sin dagbok, stort som smått. Det handlar om klasskompisar, syskon, förälskelse, föräldrar och konstiga grannar. Allt det där som kan kännas viktigt för en tioåring.
Omdöme: Först hade jag väldigt svårt att läsa den här boken överhuvudtaget då den är skriven på ett sätt som ska få den att framstå som att det är en tioåring som skriver den, det är alltså ganska mycket talspråk och grammatiska konstigheter som jag inte är van vid att läsa. Efter en stund kommer jag dock in i det och jag vänjer mig. Handlingen ska till stor del utgå från Barbros egna dagboksanteckningar från när hon var tio år och det känns väldigt autentiskt, hon förskönar inte verkligheten eller sina egna tankar även om det får henne att framstå i mindre bra dager. Det är lätt att känna igen sig i tankarna och känslorna och i och med att hon vågar lyfta även de mindre snälla sakerna så framträder huvudpersonen som en högst verklig människa bakom orden. Hon skriver bland annat om att hon stjäl pengar från sin mamma, kastar sin bästa kompis docka i väggen men även om fina saker som hur mycket hon älskar sin lillebror.
Det som gör den här boken lite speciell är att den verkligen fortfarande känns aktuell och relevant för dagens läsare. Jag tror helt enkelt att det finns en stor igenkänningsfaktor. Däremot är det ju klart att allt inte kommer att kännas igen men då blir den istället en förteckning över hur livet kunde se ut då. Världen runtomkring kanske såg annorlunda ut men världen inuti ser i mångt och mycket likadan ut.
För mig som vuxen läsare tycker jag att boken är lite hoppig. Huvudpersonen tar bara upp saker som hon tycker är relevant och det är inte alltid jag och en tioåring tycker att samma saker är viktiga. Det är mycket tidsglapp och en del saker hade jag gärna fått förklarat för mig lite mer, som perioden när Barbro blev ledsen bara av tanken på skolan. Hur tänkte hennes föräldrar kring det? Och skolan som man bara verkar kunna gå hem ifrån när man har lust? Men det är å andra sidan mycket annat som hinns med i boken, som livet och döden och kärlek och ensamhet och egentligen hela livets nyanser.
Betyg: 3/5
1 kommentar(er)
