Jag lever, tror jag
 
 
Titel: Jag lever, tror jag
Författare: Christine Lundgren
Antal sidor: 239 (Flexband)
ISBN: 97891 2969 8077
Publiceringsår: 2016
Serie: -
Originaltitel: -
Första mening: "Det är tisdag när det händer."
 
Handling: Det är en helt vanlig tisdag när Kims värld rasar samman, hennes bästa vän Moa har omkommit i en bilolycka. Frågan om det verkligen var en olycka eller om det var medvetet gnager i Kim och hon låter sorgen ta över hela hennes liv. Hon förstår inte hur livet bara kan fortsätta för henne när Moa aldrig kommer att komma tillbaka igen. Den där tisdagen är första dagen på ett långt sorgearbete.
 
 
Omdöme: Jag trodde verkligen att jag skulle gilla den här och det är kanske där felet ligger, att jag redan innan läsningen hade vissa förväntningar, för sedan skulle det komma att visa sig att jag nog inte alls gör det. Jag gillar egentligen handlingen, jag gillar människor som dör och att få följa sorgen efteråt (hur sjukt det än låter) men här är det något som saknas för att den ska ta sig under huden på mig. Det första och kanske största problemet är väl huvudpersonen själv, att jag inte alls gillar Kim kan ju vara en starkt bidragande orsak till att jag inte vill läsa om henne. Jag gillar inte hur elak hon blir, hur svart hela hennes liv tycks te sig - det känns absolut trovärdigt och jag förstår verkligen att det kan kännas så men det blir för många sidor om samma sak. Det glimtar aldrig till av någon annan känsla utan det blir så enformigt. Det blir heller aldrig så sorgligt att jag inte vet vad jag ska göra av mig själv. Det blir något sorts mellanläge under hela läsningen från början till slut.
 
När boken sedan är uppbyggd på väldigt korta stycken, fragment av ett liv, så vill jag att språket ska kännas som ett slag i magen. Det går att säga väldigt mycket med väldigt få ord men det är en konst i sig och jag tror att den är väldigt svårbehärskad. Jag älskar en hel del böcker som är uppbyggda på just det sättet men här känner jag att det inte riktigt fungerar. Dessutom upptäckte jag något stavfel eller om det var bokstäver som hade hoppat på fel plats eller något liknande och det är klart att det blir något som sticker i ögonen. 
 
Men trots alla hårda ord i den här recensionen så var boken absolut inte dålig! Det var kanske bara jag som hade förväntat mig lite mer eller något annorlunda, något som skulle kännas och som jag skulle minnas. Men det är en solklart bra debut! Sorg och död är ju svårt att skriva om. 
 
 
Betyg: 2/5
 
Köp den här: Adlibris & Bokus & Cdon
 
 
#1 - Vargnatts bokhylla

Jag blir nyfiken på vilka böcker som är uppbyggda som du tycker om? :) Jag brukar också gilla det och skulle gärna få tips :)

Svar: Jag gillar t.ex. Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket av Gunnar Ardelius. På samma sätt har han ju skrivit Bara kärlek kan krossa ditt hjärta. En norsk motsvarighet har vi ju i Björn Sortland som har skrivit Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn? Som för övrigt Ardelius har översatt :) Och icke att förglömma Liten parlör för älskande av David Levithan!
Carolina Edvinsson