Titel: Hon bad om det
Författare: Louise O'Neill
Antal sidor: 281 (Pocket)
ISBN: 97891 7691 0740
Publiceringsår: 2017 (Original: 2015)
Serie: -
Originaltitel: Asking for it
Första mening: "Mammas ansikte dyker upp bredvid mitt i spegeln, klarröda läppar på pudrad hud."
Handling: Alla känner Emma O'Donovan och vet precis hur hon är. Hon är snygg, populär och gillar att flirta med killar. I den lilla staden där hon bor är hon alltid festens mittpunkt och så även den där kvällen som kommer att förändra flera liv för alltid. Dagen efter festen vaknar Emma upp utanför sin port och hon kan inte minnas någonting av natten men i skolan dagen efter är det som om alla har vänt sig ifrån henne. Svaret på varför finner hon på Facebook där någon har lagt upp bilder på henne från festen, detaljerade och närgångna bilder som visar hur hon blir sexuellt ofredad av några killar som hon trodde var hennes vänner. Men hur ska någon kunna tro på henne när hon inte ens själv minns hur det var?
Omdöme: Jag har lite svårt att hänga med i språket i den här boken, i alla fall till en början. Det känns som om det är så långa meningar att jag inte minns vem den handlade om när jag kommer till slutet. Det är som om författaren med hjälp av språket vill skapa en stämning av att det är stressigt, att det går fort och att de små sakerna är viktigast vilket de kanske också är när man är runt arton år. Det är så många karaktärer som bara berörs med namn, som om de inte behöver en närmre presentation eftersom vi förväntas veta vilka de är redan. Det är innegänget med de snygga tjejerna och idrottskillarna. Tidigt märks också att det är ett hårt klimat mellan karaktärerna vilket också bygger upp det som senare ska ske dem emellan, splittringen. De är vänner men kanske inte riktiga vänner, någonstans på vägen har det bestämts att just de fyra ska vara vänner oavsett om de tycker om varandra eller inte eftersom de tillhör den innersta klicken. Huvudpersonen Emma står i centrum för det här och just på grund av de många gliringarna och de ständiga funderingarna över hur hon ska behålla sin makt över de andra är hon inte en person som man automatiskt tycker om eller får sympatier för, vilket gör bokens handling mer intressant än om det hade varit en huvudperson som man direkt hade tyckt om.
Jag skulle inte säga att Emma är någon snäll person och kanske att hon är ganska egocentrisk, det absolut viktigaste i hennes liv verkar vara att hon får behålla sin position inom gruppen och att andra ska se upp till henne. Hon är med andra ord en väldigt trovärdig artonåring. Men hela hennes värld blir lite jobbig att läsa om eftersom allt blir så ytligt. Det tillsammans med att jag inte gillar språket i boken gör att jag aldrig riktigt fastnar för den. Jag har förstått att många inte uppskattar slutet, eftersom boken tar slut lite mitt i händelseförloppet och det inte blir något riktigt avslut, men det har jag inga problem med. Kort och gott tycker jag att boken är okej men att den inte riktigt tog sig under huden på mig.
Betyg: 2/5
Köp den här: Adlibris & Bokus
Författare: Louise O'Neill
Antal sidor: 281 (Pocket)
ISBN: 97891 7691 0740
Publiceringsår: 2017 (Original: 2015)
Serie: -
Originaltitel: Asking for it
Första mening: "Mammas ansikte dyker upp bredvid mitt i spegeln, klarröda läppar på pudrad hud."
Handling: Alla känner Emma O'Donovan och vet precis hur hon är. Hon är snygg, populär och gillar att flirta med killar. I den lilla staden där hon bor är hon alltid festens mittpunkt och så även den där kvällen som kommer att förändra flera liv för alltid. Dagen efter festen vaknar Emma upp utanför sin port och hon kan inte minnas någonting av natten men i skolan dagen efter är det som om alla har vänt sig ifrån henne. Svaret på varför finner hon på Facebook där någon har lagt upp bilder på henne från festen, detaljerade och närgångna bilder som visar hur hon blir sexuellt ofredad av några killar som hon trodde var hennes vänner. Men hur ska någon kunna tro på henne när hon inte ens själv minns hur det var?
Omdöme: Jag har lite svårt att hänga med i språket i den här boken, i alla fall till en början. Det känns som om det är så långa meningar att jag inte minns vem den handlade om när jag kommer till slutet. Det är som om författaren med hjälp av språket vill skapa en stämning av att det är stressigt, att det går fort och att de små sakerna är viktigast vilket de kanske också är när man är runt arton år. Det är så många karaktärer som bara berörs med namn, som om de inte behöver en närmre presentation eftersom vi förväntas veta vilka de är redan. Det är innegänget med de snygga tjejerna och idrottskillarna. Tidigt märks också att det är ett hårt klimat mellan karaktärerna vilket också bygger upp det som senare ska ske dem emellan, splittringen. De är vänner men kanske inte riktiga vänner, någonstans på vägen har det bestämts att just de fyra ska vara vänner oavsett om de tycker om varandra eller inte eftersom de tillhör den innersta klicken. Huvudpersonen Emma står i centrum för det här och just på grund av de många gliringarna och de ständiga funderingarna över hur hon ska behålla sin makt över de andra är hon inte en person som man automatiskt tycker om eller får sympatier för, vilket gör bokens handling mer intressant än om det hade varit en huvudperson som man direkt hade tyckt om.
Jag skulle inte säga att Emma är någon snäll person och kanske att hon är ganska egocentrisk, det absolut viktigaste i hennes liv verkar vara att hon får behålla sin position inom gruppen och att andra ska se upp till henne. Hon är med andra ord en väldigt trovärdig artonåring. Men hela hennes värld blir lite jobbig att läsa om eftersom allt blir så ytligt. Det tillsammans med att jag inte gillar språket i boken gör att jag aldrig riktigt fastnar för den. Jag har förstått att många inte uppskattar slutet, eftersom boken tar slut lite mitt i händelseförloppet och det inte blir något riktigt avslut, men det har jag inga problem med. Kort och gott tycker jag att boken är okej men att den inte riktigt tog sig under huden på mig.
Betyg: 2/5
Köp den här: Adlibris & Bokus
1 kommentar(er)
