Titel: Tala är guld - de sa allt till varann utom det allra viktigaste
Författare: Cammie McGovern
Antal sidor: 274 (Storpocket)
ISBN: 97891 9826 1066
Publiceringsår: 2016 (Original: 2014)
Serie: -
Originaltitel: Amy & Matthew
Första mening: "Ej ivägskickat mejl hittat i Amys dator på sjukhuset: Du ville ha hela historien men du fattar inte - det är omöjligt att berätta hela historien."

Handling: Amy är född med cerebral pares och kan inte tala utan en dator eller gå utan en rollator. Hon har genom hela sin skolgång haft en assistent vid sin sida men när hon ska börja sista året på High school bestämmer hon sig för att istället anställa elevassistenter för att hjälpa henne mellan lektionerna och på så sätt komma närmare sina jämnåriga och förhoppningsvis få vänner. En av de som söker och får jobbet är Matthew och de båda inleder en vänskap som snart ska komma att bottna i allt djupare känslor. Men Matthew har sina egna problem och lider av svåra tvångstankar vilka gör att han måste knacka i skåpsluckor och tvätta händerna alldeles för ofta. Men när han är med Amy tystnar rösten i huvudet och han får äntligen något annat att tänka på. Deras relation blir dock lidande när ingen av dem vågar säga vad de egentligen känner för den andra.

Omdöme: Jag tyckte väldigt mycket om den här boken som hade ett lätt och ledigt språk som gjorde att den hela tiden flöt på och gjorde det lätt att vända sida. Det var enkelt att hålla isär de båda karaktärerna eftersom författaren hade lyckats med att skapa olika röster åt dem båda, även om jag antar att det hjälpte att allt som Amy sa var skrivet i versaler. Det allra finaste med boken är att den handlar om två ungdomar som har precis samma tankar och känslor som alla andra i den åldern, men att de samtidigt måste brottas med fördomar från andra och den egna kroppen som inte gör som de vill. För även om de har olika svårigheter så har de ändå mycket gemensamt. Sedan kan jag tycka att det blev lite för mycket invecklingar och drama på en och samma gång och särskilt den sista biten tycker jag kanske var lite överdrivet mycket. 

Jämförelsen med Rainbow Rowell och John Green kan jag också tycka är lite väl mycket säljknep för jag får inte alls samma vibbar från karaktärerna som jag får från de båda andra författarna. Jag gillar helt enkelt inte Matthew och Amy på samma sätt, eventuellt Matthew lite mer än Amy som jag tycker är lite väl hård och självisk i sitt sätt att "behandla" Matthews tvångssyndrom. Men även om jag hade lite svårt för de båda karaktärerna och situationen som de genomgick på slutet så gillar jag ändå att boken aldrig blir förutsägbar, vi vet inte var det kommer att sluta och när den väl gör det så är vi egentligen mitt i händelserna mellan Matthew och Amy fortfarande och vad som sker i framtiden är fortfarande ovisst.
  

Betyg: 3/5

Köp den här: Adlibris & Bokus