Ett litet liv
 
Titel: Ett litet liv
Författare: Hanya Yanagihara
Antal sidor: 732 (Häftad)
ISBN: 97891 0015 8873
Publiceringsår: 2016 (Original: 2015)
Serie: -
Originaltitel: A little life
Första mening: "Den elfte lägenheten har bara en enda garderob, däremot hade den en skjutdörr av glas till en liten balkong, från vilken han såg en man tvärsöver gatan sitta utomhus och röka i bara t-shirt och shorts trots att det var oktober."

Handling: De fyra vännerna JB, Malcolm, Willem och Jude bor i New York där de försöker uppfylla sina drömmar. Vi får följa de fyra vännerna genom flera decennier, år som kommer att präglas av både ljus och mörker och som kommer att pröva deras vänskap. JB är konstnären, Malcolm arkitekten, Willem skådespelaren men det är advokaten Jude som håller dem samman. Jude som döljer en stor hemlighet, hela hans förflutna ligger i dunkel och ingen av de tre vännerna vet egentligen hur mycket lidande och självförakt han bär på.

Omdöme: Det här är nog den längsta boken som jag någonsin har läst eller i alla fall bland de längsta. Jag brukar vanligtvis dra mig lite för att plocka upp tegelstenar som dessa men efter alla hyllningar som boken har fått motta så kände jag att jag måste se vad alla pratade om. Till en början tyckte jag att den var väldigt tung att läsa och jag kom aldrig riktigt in i den, men det kan också ha att göra med att jag läste den väldigt uppstyckat och i väldigt korta läspass och jag varvade mellan att läsa den som fysisk bok och som e-bok. I stunden tyckte jag väl aldrig att den var sådär jättebra men nu när jag äntligen har läst ut den och kan se tillbaka på helheten så tycker jag att den är väldigt skickligt skriven och trots att den är mastig till sitt omfång så känns det inte som att det finns några onödiga passager. 

Det som drabbar mig mest är såklart Jude, som vi lite längre in i boken förstår är huvudpersonen, till en början trodde jag att vi skulle få följa alla fyra och jag kände att det var lite jobbigt att hålla isär dem men ju mer jag läste desto mer utkristalliserade sig de olika personligheterna. Det är som sagt Jude vi får ta del av mest men vi lär även känna många andra karaktärer ganska väl som Willem, JB, Harold och Andy som alla är en stor del av Judes liv på ett eller annat sätt. Malcolm tycker jag faller lite i skymundan trots att han räknas som en del i den innersta vänkretsen. Det som gör ondast att läsa är såklart Judes självförakt och ofta när man läser om liknande känslor så vill man bara att huvudpersonen ska ta sig i kragen och lyssna på människorna runtomkring sig men här har författaren skrivit så att man verkligen förstår att Jude inte kan älska sig själv och han kan inte lita på människorna omkring honom och han behöver verkligen skada sig själv på det sättet som han gör. Jag vet inte hur författaren har lyckats men det har hon verkligen. 

Trots alla hyllningar så är det nog inte årets bästa läsupplevelse för mig, jag hoppas att jag fortfarande har den framför mig. Men som sagt så tror jag kanske att boken gör sig bäst när man får läsa den i nästan ett enda svep utan några störningar alls runtomkring så att man verkligen kommer in i den och känner att man är där. 


Betyg: 4/5

Köp den här: Adlibris & Bokus