Omdöme: Det börjar med en saga och fortsätter nästan lite som en saga, berättelsen om Abdullah och Pari. Tills vi som läsare får möta alla andra öden som deras berättelse också har rört vid och det är även då som jag tycker att boken tappar fokus lite. Jag blir förvirrad och förstår inte riktigt hur alla dessa livsöden ska flätas samman eller om de ens spelar någon roll för att berättelsen ska kunna fortsätta framåt, jag kan fortfarande inte säga om jag tycker att vissa personliga öden borde få ha spelat en så pass stor roll i boken. Det är ju Pari och Abdullahs liv jag vill veta om, inte deras morbrors arbetsgivares hyresgästs mammas kompis barn? I slutet av boken visar det sig att vi faktiskt kommer att få ägna förvånansvärt lite utrymme åt just Abdullah.

 

Det är mycket som kretsar kring familjer också, i diverse olika konstellationer och betydelsen av dessa. Jag håller med om att familjen är viktig och till stor del formar den människa man växer upp till att bli, men att fysiskt känna avsaknad av en bror man inte minns har jag väldigt svårt att tro på. Det blir för mycket vidskeplighet för mig. Sedan kan jag tycka att hela boken genomsyras av en sådan godhet, även om vissa karaktärer kan ses som egoistiska så porträtteras de som om de har skäl till att vara det eller att det ska vara förståeligt. Jag saknar väl helt enkelt lite mörker i boken, men å andra sidan är jag väl lite cynisk.

 

Språkligt är det en helt fantastisk bok, såklart. Spänningen uteblir dock och det blir mest en släkthistoria som spelas upp. Jag säger inte att den är dålig men jag säger att jag hade förväntat mig mer.

 

 

 

Köp den här: Adlibris & Bokus & Cdon