Titel: Mörka platser
Författare: Gillian Flynn
Antal sidor: 427 (Inbunden)
ISBN: 97891 7499 0706
Publiceringsår: 2012 (Original: 2009)
Serie: -
Originaltitel: Dark places
Första mening: "Det finns en elakhet inom mig, verklig som ett kroppsligt organ."
Handling: Libby Day är bara sju år gammal när hennes mamma och två av hennes systrar blir brutalt mördade mitt framför hennes ögon. Storebrodern Ben åker in på livstid och fallet anses avklarat. Libby lever fram till hon är trettio på att hennes familj har blivit mördad, genom donationer och gåvor och en bok som hon har givit ut på ämnet. När pengarna börjar ta slut blir hon kontaktad av en stödgrupp till Ben som vill bevisa att han är oskyldig, trots att Libby själv var en av de som vittnade mot honom. Libby bestämmer sig för att försöka ta reda på vad som egentligen hände den där kvällen, var det Ben som slaktade nästan hela sin familj? Och i så vall varför?
Omdöme: Det här är en väldigt krypande mörk historia som i princip helt saknar ljuspunkter. Samtliga karaktärer bär på någon slags ondska inom sig, tjock som tjära och det är svårt att känna sympati med någon av dem. Huvudpersonen Libby är lat, egoistisk och asocial och alltså så långt ifrån en romanhjälte som går att komma. Till en början känns alla karaktärer som djävulen personifierad men ju längre berättelsen forskrider desto mänskligare framträder de. De allra flesta i alla fall.
Historien berättas ganska långsamt, både i nutid och i dåtid, och ondskan lägger sig snarare som ett täcke över hela berättelsenän agerar bladvändare. Det blir ingen kapplöpning mot tiden, har det redan gått nästan trettio år blir det liksom ingen brådska och det finns inga poliser med specialutrustning utan mysteriet klarnar ju mer karaktärerna är villiga att öppna sig och berätta om vad de verkligen gjorde den där dagen då det hände. Det visar sig att alla har både en och två hemligheter gömda i bagaget som de då inte ville skulle upp i ljuset. Boken är väldigt välskriven och ibland kan man undra vad som egentligen försigår i författarens huvud, däremot hade jag hoppats på en tvärare vändning. Jag blir inte förvånad över utgången, vad som hände den där dagen, utan det känns lite för uppenbart.
Det jag tyckte om med boken var att jag avskydde karaktärerna, hur konstigt det än må låta. Jag tycker att det känns som ett modigt författarknep att göra huvudpersonen så osympatisk. Ibland fungerar det och ibland gör det inte det, men det här är ett bra exempel på när det fungerar. Jag gillar att mörkret och ondskan liksom sipprar in i varje ord och varje beskrivning istället för att det finns en elak skurk och resten av karaktärerna är goda. Däremot gillade jag inte att handlingen var lite för förutsägbar och att det gick lite väl långsamt stundtals, kanske att den var lite för lång? Sedan finns det en del frågor som jag inte känner att jag riktigt fick svar på, som om lite av berättelsen böev hängande i luften vid sista sidan.
Betyg: 3/5
Böcker som jag tidigare har läst av Gillian Flynn:
0 kommentar(er)
