Titel: Glöm mig
Författare: Alex Schulman
Antal sidor: 255 (Inbunden)
ISBN: 97891 8817 1887
Publiceringsår: 2016
Serie: -
Originaltitel: -
Första mening: "Jag åker längs en väg som är mig mycket bekant."
Recensionsexemplar från Bookmark förlag.
Handling: Det är sommar och Alex försöker övertala sin mamma Lisette att skriva in sig på en avvärjningsklinik. Han vill ha sin mamma tillbaka, den mamman som hade förmågan att älska sina barn. När och varför gick det egentligen så fel mellan dem? Kommer de någonsin att kunna försonas?
Omdöme: Jag har tyckt väldigt mycket om allt jag har läst av Alex Schulman hittills och den här boken är definitivt inget undantag. Det är lågmält och vackert och fint och naket och flytande och bara så himla bra. Men, ja det finns ett litet men och det är att jag har börjat tröttna lite på själva konceptet med att gräva i sin egen barndom för att söka efter förklaringar. Alex Schulman kan uppfattas som väldigt barndomsfixerad och jag kommer på mig själv med att vilja ögna förbi flera partier när det blir alltför detaljerade beskrivningar av ett minne, ett minne från när han var tre år. Vem minns ens något från den tiden? Det är också lite problematiskt det här med att skriva om någon som inte längre kan gå i svaromål och att skriva utifrån sitt eget perspektiv när det finns många fler inblandade, han är dock tydlig i början av boken med att det här är hans version och att hans bröder eventuellt kan ha en annan historia att berätta. Det är ju heller ingen nattsvart historia utan det finns också väldigt mycket kärlek mellan Lisette och Alex, även om det allra mesta av den låg långt tillbaka i barndomen.
Men dessa saker till trots så är det ändå en fin historia och jag rycks in i den och känner verkligen med Alex i de situationer som uppstår. Det är också en bra skildring av hur det kan kännas att vara medberoende, att faktiskt vara en person som låter sin mamma fortsätta att dricka och ibland kanske till och med uppmuntrar till det eftersom allt är så mycket enklare då. Det känns bättre att fortsätta leva i förnekelse än att ta eventuella konsekvenser vid en konfrontering. Boken är helt klart läsvärd, mycket tack vare Alex Schulmans begåvning med orden. Men nu känner jag att jag är klar med biografierna, klar med barndomen och klar med att rota i författaren själv - nu skulle jag hemskt gärna vilja läsa något fiktivt av honom! Eller något om föräldraskap, det skulle också fungera.
Betyg: 4/5
Böcker som jag tidigare har läst av Alex Schulman: