Titel: Kaninjägaren

Författare: Lars Kepler

Antal sidor: 572 (Inbunden)

ISBN: 97891 001 36772

Publiceringsår: 2016

Serie: Joona Linna #6

Originaltitel: -

Första mening: "Det är tidig morgon och fjärdens släta vatten blänker som borstat stål."

 

Handling: Joona Linna har suttit två år på den slutna anstalten Kumla när han förs till ett hemligt möte. Polisen behöver hans hjälp för att stoppa den gåtfulla mördaren som går under namnet Kaninjägaren, polisen hittar inget motiv och vet inte i vilken ände de ska börja nysta. Den enda länken mellan offren är den kaninramsa som spelas upp innan mördaren slår till. 

 

 

Omdöme: Jag blev ju helt uppslukad av Sandmannen och djupt besviken på uppföljaren Stalker som inte alls plockade upp tråden från Sandmannen utan påbörjade något helt nytt och jag känner likadant här. Jag tycker att böckerna är lite för fristående från varandra, som om de tidigare böckerna knappt har hänt. Joona Linna sitter i fängelse i början av den här boken och i ärlighetens namn minns jag inte vad det beror på. Det gör väl inte så mycket att jag inte minns men för mig blir det lite av ett bevis på att karaktärerna är lite platta. De är inte så pass mänskliga att jag känner att jag har någon slags relation till dem, eller hur man nu ska förklara det, de är bara sina jobb och deras liv kretsar endast kring fallet de jobbar med och när det är över så dör i princip karaktärerna med det. Det känns som om författarna fokuserar väldigt mycket på att bygga upp ett spännande och många gånger lite väl extremt fall och liksom glömmer bort att karaktärerna också måste hålla för att det ska bli en fullpoängare. 

 

Visst är boken väldigt spännande och sjukt obehaglig, ett tag var jag faktiskt lite orolig för att jag skulle drömma mardrömmar men som tur var så slapp jag det. Men trots att det var sjukt obehagliga scener och extrema detaljer kring morden så blev jag inte så inne i historien att jag var tvungen att läsa vidare, det blev nästan lite för otroligt på sina håll och då kändes det inte lika spännande eftersom det var så overkligt. I förra boken förstod jag inte riktigt varför mördaren valde att filma sina offer och i den här boken tycker jag också att det är lite långsökt att mördaren är helt besatt av kaniner? Karaktärerna refererar till kaninhålet men det var ju inte ens ett kaninhål utan en paviljong? Jag förstår inte grejen. Visst, spännande och actionfylld bok men jag hade förväntat mig mycket mer.

 

 

Betyg: 3/5

 

Köp den här: Adlibris & Bokus

 

Stalker (Joona Linna #5)