romeoandjuliet - Inuti huvudet är jag kul

Titel: Inuti huvudet är jag kul
Författare: Lisa Bjärbo
Antal sidor: 270 (Flexband)
ISBN: 97891 2970 7014
Publiceringsår: 2018
Serie: -
Originaltitel: -
Rekommenderad läsålder: 12-15 år
Första mening: "Jag måste ha ramlat."

Recensionsexemplar från Rabén & Sjögren.

Handling: Liv och hennes pappa har flyttat från Stockholm till den lilla orten Ingelstad utanför Växjö. Så nu befinner de sig alltså i ett hus med potential, mitt ute i ingenstans utan bil. Att börja i en ny gymnasieskola kan vara jobbigt för vem som helst men för Liv blir det närmare en katastrof, här har hon ingenting att hänga upp sig på och helst vill hon bara dra en osynlighetsmantel över sig. Det går ändå ganska bra, ända fram tills det är dags att redovisa grupparbetet i franska. Först då dyker den verkliga katastrofen upp.

Omdöme: Jag var lite nervös innan jag påbörjade den här boken eftersom jag hade ställt så höga förväntningar på den. Jag ville så väldigt gärna tycka väldigt bra om den helt enkelt. Jag hade inte behövt vara orolig för det här är en väldigt välskriven bok som jag tror att många kommer att känna igen sig i och kunna relatera till och det är skönt med en huvudperson som kämpar med det sociala samspelet, som ibland hellre är ensam än umgås med andra. Jag tolkar Liv som en väldigt introvert person och det är skönt att hennes personlighetdrag får ta plats i litteraturen och särskilt när det kommer till den här målgruppen när det kanske kan vara lite extra jobbigt att acceptera alla sidor med sig själv. Därför är det också väldigt snyggt gjort av författaren att aldrig låta Liv se ner på sig själv och sin oförmåga, visst kan hon tycka att hon borde kunna föra ett samtal med främlingar och kallprata med människor på bussen men hon tänker aldrig i banor av att vilja vara någon annan och det ser jag som positivt. För att vara introvert är ju minst lika bra som att vara extrovert, det finns fördelar och nackdelar med båda personlighetstyperna. Jag gillar också att det finns så förstående vuxna i Livs närhet i form av hennes pappa och hennes mentor, som inte tvingar henne att prata om hon inte vill och som inte ber henne att tala högre när hon mumlar. Relationen mellan Liv och hennes pappa är ju bara för fin.

Språket flyter också väldigt bra och det är första gången som jag inte reagerar negativt på att det finns engelska uttryck insprängda lite här och var. Förmodligen för att det för första gången känns naturligt. Så med andra ord gillar jag språket, karaktärerna och handlingen som rör sig kring psykisk ohälsa och sociala samspel. Om jag ska nämna något med boken som jag kanske gillar lite mindre är att jag under läsningen hade lite svårt att förstå var den röda tråden egentligen var, vart var vi egentligen på väg? Jag tycker att det är en bok utan en tydlig början, mitt och slut och det i sig är väl egentligen inget negativt mer än att det känns som om vi endast fick se en glimt ur Livs liv och att det inte riktigt känns som om vi fick ett avslut. Karaktärerna känns så verkliga att deras liv pågår även när vi har läst klart sista sidan och om jag ska vara helt ärlig så känns det lite sorgligt. Som när man är på sista avsnittet på sista säsongen på en Tv-serie helt plötsligt och man förstår inte varför man måste skiljas åt och leva olika liv helt plötsligt. Jag fann en vän i Liv och nu måste vi skiljas åt.

Betyg: 4/5

Köp den här: Adlibris & Bokus

Böcker som jag tidigare har läst av Lisa Bjärbo:
Allt jag säger är sant
Det är så logiskt alla fattar utom du
Het
Ivar träffar en tyrannosaurus

Ivar träffar en diplodocus
Ivar träffar en pterandon
Det är så logiskt alla fattar utom du
Djupa ro

Böcker som jag tidigare har läst av Sara Ask & Lisa Bjärbo:
Mera vego
Ännu mera vego
Mega Vego

Böcker som jag tidigare har läst av Lisa Bjärbo & Johanna Lindbäck:
Vi måste sluta ses på det här sättet