Titel: Mytomanen
Författare: Sofie Sarenbrant
Antal sidor: 405 (Inbunden)
ISBN: 97891 8900 7475
Publiceringsår: 2020
Serie: Emma Sköld #8
Originaltitel: -
Första mening: "En sekund av förlorat fokus, och han märker sparken för sent."

Recensionsexemplar från Bookmark Förlag.

Handling: Efter en orienteringsdag i skolan hittas en pojke död i Ålstensskogen. Kroppen är illa tilltygad och värdesakerna försvunna. Misstankarna riktas mot ett ungdomsgäng som har knivrånat jämnåriga i Bromma. Kriminalinspektör Emma Sköld måste lösa fallet innan mördaren slår till igen, men hon har en känsla av att det är något som inte stämmer. Och vad är det hennes kolleger döljer? Ibland är sanningen för svår att uttala.

Omdöme: Jag har läst alla tidigare böcker som Sofie Sarenbrant har skrivit, vilket är lite konstigt med tanke på att jag har givit samtliga ett ganska svagt omdöme. De har varit lättlästa, enkla, okomplicerade, överdrivna och fartfyllda. De har inte krävt så mycket av läsaren och ibland har jag känt att de nästan lutar lite åt en parodi, hur mycket kan en och samma familj vara med om egentligen? Och hur mycket superhjälte får en huvudperson vara innan det slår över? Men i och med den här boken tycker jag att det kommer en vändning, helt plötsligt känns det som att Sofie Sarenbrant har tagit ett kliv uppåt och utvecklat serien i en positiv riktning. Det känns mer välskrivet än förut, det känns som att karaktärsutvecklingen får ta mer plats, det känns som att tid har lagts ner och det känns som att det finns en balansgång mellan det realistiska och det fiktiva. Vissa saker är såklart lite överdrivna men inte så att man som läsare reagerar och borta är det kanske lite enkla knepet med att hålla drivet uppe genom korta kapitel och många perspektivbyten utan istället hålls intresset uppe genom tillbakablickar och hemligheter för läsaren. Jag gillar det. Jag gillar att författaren inte bara harvar på med det som alltid har fungerat utan vågar utmana läsaren. 

Dock har jag fortfarande problem med karaktärerna, de är så tråkiga? Och jag gillar inte alls att Krille får ta mer plats och vart den tråden är på väg åt. Jag tycker också att det är lite märkligt att alltid läsa om huvudpersonen Emma Sköld ur andras perspektiv men aldrig ur hennes eget? Jag kanske hade tyckt bättre om henne om jag fått komma närmare henne men nu upplever jag henne bara som en stor egoist. Tydligen en snygg sådan. Precis som Krille. Det framhävs både titt och tätt. 

Betyg: 2/5

Köp den här: Adlibris & Bokus & Omnible

Böcker som jag tidigare har läst av Sofie Sarenbrant: 
Vecka 36
Istället för dig
Bakom din rygg
Vila i frid (Emma Sköld #1)
Andra andningen (Emma Sköld #2)
Visning pågår (Emma Sköld #3)
Avdelning 73 (Emma Sköld #4)
Tiggaren (Emma Sköld #5)
Syndabocken (Emma Sköld #6)
Skamvrån (Emma Sköld #7)